Husens årsringar

Att veta vad man ska behålla och vad som ska rivas ut är en svår fråga. Det är något som man får fundera mycket över innan man börjar riva. Jag resonerar så att allt som är av dålig kvalité, så dåligt att det inte går att återställa eller bidrar till ett stort stilbrott ska bort. Årsringarna från 1970- och 1980-talet har därför redan rivits ut eller planeras att kastas ut. Manbyggnadens fönster från tidigt 1970-tal passar inte över huvud taget till husets stil. De är också av dålig kvalité. Några av dem har ruttnat i bottenstycket, trots att de inte är så gamla och trots att det borde vara just dessa fönster som vårdats mest, eftersom de hör till huvudbyggnaden.
Tilläggsisoleringen av glasull som huset tidigare hade tillkom i samma veva som fönstren. Denna bidrog varken till husets skönhet eller till någon nytta. Byggnadens karaktär blir "bullig" och ännu värre blir det om fönstren inte flyttas ut. Glasull är inte heller bra för timmerhus eftersom den naturliga fukten inte kan vandra genom konstruktionen. Fukten samlas och har svårt att torka, följden kan bli mögel och röta. Genom naturliga material som trä och lindrev kan fukten förflytta sig och torka upp. När locklistpanelen och glasullen togs bort på Hanbohuset var också många av stockarna fuktskadade. Det är för övrigt också ganska onödigt att tilläggsisolera ett hus byggt av timmer. Timmerstockar har hög densitet. Det viktiga är att täta mellan stockarna, där det kan bli små springor. Tätningen görs då med naturmaterial.
Plastmattor på golven är inte heller bra. Mattorna i huset tillkom troligtvis under 1970- och 1980-talen. Inte är de bara fula utan de har samma påverkan som glasull och ansamlar kondens. Även golven belagda med plastmatta i huset dröp bitvis av fukt. Det problemet försvann några veckor efter att plastmattorna hade rivits ut, då de hade fått en chans att torka. Därför ska även alla plastmattor ut.
Köket i huset var utformat som ett barkök, byggt under tidigt 1970-tal. Det var ganska självklart att det skulle ut. När det började rivas märktes det också att stöden som skåpen stod på var ett hopplock av överblivna träbitar...

Två årsringar. Här är plastmattan borta. Det var samma typ av matta som sitter på väggarna. Det golv som ses på bilden är ett grönmålat masonitgolv, som troligtvis tillkom på 1940-talet. Efter många funderingar valde jag dock att ta bort masonitgolvet när jag upptäckte att ett trägolv fanns under. Det är dock inte original men det har använts som yttergolv tidigare.

 

Ytterligare en bild från köket.

Tidigare var innertaket i köket av masonitskivor, troligtvis kom de dit i samband med köket. Jag tänkte länge spara dessa. Jag tycker att de passar bra i kök och taket skulle lika gärna kunna ha tillkommit på 1930-talet... men självklart undrade jag om det kunde dölja sig något roligare där bakom. Det visade sig att så var fallet. Bakom masonitskivorna fanns ett pappspänt turkost innertak (ses i vänstra hörnet på bilden ovan). Troligtvis uppspänt då det tidigare köket renoverades på 1940-talet. Under detta en gul tapet (!) med blommönster. Slutligen ett gulmålat planktak, original! Så ibland lönar det sig att riva bort lager av senare datum, även om det såklart inte var så kul att riva bort pappen. Pappspänningen hade mycket väl kunnat passa i byggnaden. Pappspänning gjordes ju även under 1800-talet. Den var dock inte komplett, i delar av taket var den redan bortriven. I övrigt var den också i ganska dåligt skick eftersom spikarna från masonittaket gjort fula hål i den.

I kammaren bakom köket fanns det också flera lager av innertak. Masonittaket var i väldigt välhållet skick. Det kändes också ganska neutralt så det skulle kunna ha fått varit kvar... men jag var även där för nyfiken på vad som fanns bakom. Gjorde först ett litet hål genom masoniten och pappen sedan bestämde jag mig för att ta bort hela.

 

Kammaren med vitt poröst masonittak från 1980-talet(?) och under detta grå papp.

Kammaren. Nästan all masonit och papp borta och under detta fanns även här ett trätak.

Dessa spegelar indeldelade enligt rokokomodellen fanns bakom en masonitskiva. Även fast masonitskivorna kanske tillkom på 1940-talet kändes det bättre att ta bort dem till fördel för de fina speglarna.

 

 

I hallen på nedervåningenhar jag också rivit bort några lager tak. Det lackade trätaket är från 1970-talet. Pappspänningen som fanns under är kanske från 1900-talets början. Jag tycker att det är väldigt snyggt med papp som innertak. Det blir så slätt och fint. Pappen är dock i dåligt skick. Hela taket är inte heller pappspänt utan det har troligtvis gått en vägg som har avgränsat det pappspännda och trätaket som ses på bilden. Hela 1970-talstaket och pappen kommer senare att tas bort. Under finns även där ett originaltak. 

 

 





 Vad låter jag vara kvar då? Ett exempel finns i hallen på andra planet. Där fanns tidigare en röd småmönstrad tapet, uppsatt på olika typer av masonitskivor. En bit av den kan ses på bilden nedan. Bakom den visade det sig att det fanns en träpanel, en fasspontpanel. Troligtvis är den från 1920- eller 1930-talet. Denna ska behållas. Den måste dock kompletteras med några panelbrädor. I det stora hela är panelen i bra skick, färgen har bara släppt bitvis. Jag tycker också att den passar in i en 1800-talsmiljö. Även fast sådana här paneler och även pärlspontpaneler blev vanliga under det tidiga 1900-talet, så passar den ändå in på något sätt, så den får vara kvar.