Isolering av vind

Uppe på vinden på sidobyggnaden var det isolerat med glasull. Ena halvan av vinden hade ett trägolv och andra halvan var bara isolerad utan någonting som täckte det. Det låg en del lösa plank som visade sig höra till yttertaket, då det fanns vattrännor i planken. Förmodligen var de tänkta att användas till golv. Jag tänker i varje fall använda dem som det så får vi se hur långt de räcker.

Ovan köket såg det ut så här efter upprensning, sopning och flera dammsugningar. 

Mellan köket och rummet. Det mörka är troligtvis från salt som spillts ut. Mellan bjälkarna låg det tjocka packade lager med mossa, kottar, pinnar och lingonris. På det låg det papp, glasull och mängder av råttbajs. Då allt var väldigt dammigt fick allt rivas ut. 

Här ser man tydligt att kökstaket är äldre än taket till rummet. De är båda handhyvlade men det äldre är grövre och de flesta planken är bredare. De ligger även på olika höjd. Väggen mellan rummen, som tidigare varit yttervägg, har varit något högre.

Drevning påbörjad runt kanterna. 

Därefter vindpapp. Använder den främst för att det inte ska falla ner partiklar från isoleringen.

Sedan cellulosaisolering. Den har en tjocklek på 14,5 cm så den blir något för tunn att isolera med här. Jag hade tänkt fylla ut hålrummet med lösull från samma tillverkare men tyvärr var den för tillfället slut, så jag fyller upp resterande 0,5 cm med sågspån.

Fortsättning del II

Det blev knappast bättre än hur det såg ut innan 80-talet men bra mycket bättre än 80-talskostymen. Vindskidorna behöver åtgärdas så de blir mindre framträdande.

Fönsteromfattningen till det här lilla fönstret hittade jag på vinden. Det är tillverkat i trä av olika dimensioner och ihopfäst med träpluggar. Först visste jag inte riktigt vad den här ramen var för något. 80-talsfodren såg rätt annorlunda ut och hade inte alls samma mått, så det var långsökt att den skulle ha hört till fönstren.
Originalfodret hamnade runt detta fönster och de andra har fått nytillverkade liknande foder, vilket kan ses nedan.

På 80-talet satte man panel över det här lilla fönstret. Nu har det fått komma fram igen. Som tur var fanns alla fyra bågarna bevarade uppe på vinden. Alla bågarna hade en trasig ruta var. Jag köpte begagnat munblåst glas av en glasmästare som också fick skära till rutorna. Bågarna är av en gammal modell där glaset sitter i en träskåra. Egentligen används inte kitt till denna typ av båge men jag har ändå fyllt ut med kitt runtom  då jag ville täta lite extra, både på insidan och utsidan. 

På 80-talsversionen fanns det en låda (ungefär som en knutlåda) på mitten av baksidan. Under panelen kom den här vackra följaren fram. Förmodligen är den tillkommen på, gissningsvis, 1930-talet då sockensnickaren Klinga verkar ha genomfört en del renoveringar. Klinga ägde gården från tidigt 1920-tal till slutet av 50-talet. Följaren kommer troligtvis från ett loggolv och är fäst med bultar genom ytter- och innervägg. Någon gång verkar det ha brunnit i huset och innerväggen har då blivit skadad, följarens syfte är att hålla samman väggarna. 

Fönsteromfattning helt i trä. Det krävs mycket att få till dem då väggarna är så ojämna. Inget foder blev det andra likt. (Ja, jag ska tvätta rutorna från färg och olja när allt börjar bli klart).

Panel i varierande bredd. Endast grundmålad än så länge. Jag har valt att sätta klippspik på locklister och fönsteromfattningar. Tyvärr hade jag inte tillräckligt många för att det skulle räcka till allt. 

Fortsättning

Röt- och päronträdsskadan är timrade och syllstockarna lagade. 
Efter all rivning och rensopning har jag drevat med lindrev. Mellan stockarna har jag varit extra noggrann men även i de djupa sprickorna har jag drevat rätt mycket. 

Sedan på med vindpapp, panel i varierande bredd och fönsterfoder.

Sedan på med locklister och vattbrädor.

Uppe på gaveln satt ett litet ospröjsat fyrkantigt fönster. Hade velat byta till samma modell som tidigare men tyvärr var även de små bågarna för stora, så det fick bli detta fönster istället. Det blev mycket bra ändå.

Här försöker vi återskapa de äldre fönsterfodren. 
Jag var inte riktigt nöjd med Ottossons guldgula så jag bytte nyans till deras herrgårdsgula istället, en mer klarare gul färg.

 

Här igen!

Nu gör jag ett nytt försök att försöka hålla igång bloggen. Renoveringen har tyvärr stått stilla i många år men sedan ett halvår tillbaka har jag lyckats dra igång det igen. Detta blir i huvudsak ett bildinlägg då jag vill visa vad som skett under halvåret. Tyvärr samarbetar inte mobilen med datorn, bara vissa bilder överförs. Jag skulle egentligen vilja lägga in några nyare bilder på panelen samt bilder innan starten av renoveringen men där har jag istället lagt in ett par bilder som redan fanns i bloggen. 

Denna bild, samt efterföljande, fick vi av en granne som hjälpte till vid renoveringen på 1980-talet. Jag är så tacksam över att de tog dessa bilder innan de började. Från farstun har man antingen kunnat kliva in i rummet, till höger eller köket, till vänster. Under renoveringen ändrade man detta, byggde badrum i farstun, satte igen dörren till höger och öppnade istället upp för en dörr mellan kök och rum. 

Skorstenen är nätt och har en vacker profil. Taket är nog något flackare än vad det senare kommer att bli.

Enligt Gods och gårdar uppfördes flygeln på 1840-talet. Det får man dock ta med en nypa salt då det förekommer mycket faktafel i böckerna (för övrigt är bilden från boken tagen 1910 eller tidigare och boken tryckt 1940). Mäklaren daterade byggnaden till 1700-tal, vilket jag håller med om, men gällande endast halva huset. I Gods och gårdar angav man oftast renoveringsåret/ombyggnadsåret som nybyggnadsår. Hade man gjort en större modernisering är det klart att man ville flytta fram åldern på huset. 

1980-talsrenovering. Ganska likt men ändå inte. Taket är förlängt med en pannrad = större takutsprång.

Från början har alltså flygeln varit mindre, endast ett kök med murstocken intill ytterväggen. Yttertaket har varit belagt med tjärade handhyvlade brädor med små vattrännor. Under tidigt 1800-tal fanns det endast fem fönsterlufter på båda bostadshusen tillsammans, så nya fönsteröppningar har tagits upp under 1800-talet.

På 80-talet byttes alla fönster. Jag valde att behålla dessa då de är av helt okej kvalité och skiljer sig inte så mycket från 1800-talsfönstren. Jag har bytt ut yttre glaset mot nytillverkat valsat glas som ger ett otroligt vackert ljus. I somras lagade jag kittet som behövde det samt kittade om alla innerglas.

1980-tals beklädnad. Tilläggsisolerat med glasull och gjuten grund. Hade hoppats på att det bara skulle vara putsat eller gjutet på utsidan men tyvärr har man gjutit även på insidan, under hela huset.

Vid murstocken kunde de dock inte gjuta igen allt. Här ses gammal spritputs på natursten. Resten av grunden har jag bilat en hel del på men det återstår mycket. Målet är att kunna få fram så många stenar som möjligt. Där det saknas sten kommer jag att putsa igen med hydrauliskt kalkbruk. 

Efter avklädnad av panel, vindpapp och isolering. Upptäckte att det ska sitta ett litet trekantigt fönster högst upp. Det har förmodligen varit täckt av panel sedan 1930-talet, då det inte finns med på de äldre bilderna. Det andra hålet där uppe tros ha sågats upp med motorsåg för att kunna kasta ut material från vinden. Under fönstret är det en gammal rötskada.

Glasull över allt.

Skadade syllstockar på nästan alla sidor. Här även med myrbo av skogsmyra.

Här har det tydligen växt in ett päronträd. En konstig lagning hade gjorts här.

Rötskadan under fönstret i köket.

Lagningen efter päronträdet.

På baksidan kom en liten fönsteröppning fram.

Ännu mer rivning.