Vägen runt skogen

Jag har fixat väldigt mycket i trädgården som från början var helt igenvuxen på vissa ställen. Har även gjort en del utanför trädgården, uppe i skogen. I somras/höstas var det dags att röja upp traktorvägen som går runt skogen. För två år sedan så fällde jag en del träd där och rensade bort sly, så att man kunde komma fram på stigen, men i somras hade den blivit ganska igenvuxen återigen. Jag bestämde mig då för att röja upp den ganska rejält och detta är ännu inte helt färdigt så det blir fortsättning i vår. Här följer några bilder.

Såhär uppväxt hade det hunnit bli. Nu var det dags att ta bort allt som jag hade sparat sedan förra gången med.


 



Lite påbörjat.
 

En bild från andra hållet. Nästan klart!

 

Ett helt annat ställe av vägen. Nästan klart här med. Björkarna i diket ska bort.

Gamla fotografier

En bild från sommaren 1915 eller 1916. På bilden ses Johan Johansson, dottern Anna, hustrun Selma Hallin och antagligen en piga (troligtvis Agda Elfrida Pettersson eller Brita Emerentia Mårtensson).

 



Johan Johanssons och Selma Hallins bröllopsfoto från 1909.

Upprustning av gamla brygghuset

Nu har vi äntligen kommit igång ordentligt. I väntan på att timmermannen ska komma och börja på stora huset läggs taket om på gamla brygghuset. Ena sidan av taket är troligtvis utbytt på senare tid eftersom det är tvåkupigt och den andra är enkupigt och i lite sämre skick. Allt tegel på den enkupiga sidan har plockats av sedan har den gamla läkten rivits bort, vilken bitvis var i mycket dåligt skick enligt snickaren. Istället för takpapp har vi låtit lägga oljehärdad masonit. Byggnaden har också höjts på mitten, cirka fem centimeter, eftersom den vid någon tidpunkt har sjunkit. Dåliga vindbrädor ska bytas ut och en hängränna och stuprör ska sättas upp på denna sida. Det fanns nämligen inte innan. I magasinet har jag hittat flera äldre stuprör i olika längder och tanken är att en av dem ska sättas upp på denna sida. Tyvärr verkar det inte finnas tillräckligt med fästen att sätta fast den med så de kanske måste köpas nytillverkade. Hängrännorna som ska sättas upp hade vi sedan förut men inte heller där fanns det tillräckligt med fästanordningar så snickaren har köpt nytillverkade. Allt blir i galvaniserad plåt och tanken är att jag ska måla dessa efter att de har blivit tillräckligt härdade. Då blir det samma färg som till knutarna och vindbrädorna på byggnaden.

Så här såg byggnaden ut för några vintrar respektive några sommrar sedan. Man kan se att den "knäckts" på mitten.
 

 

Så här ser den ut idag, nästan färdig för att lägga på takteglet igen.

 



Magasinet, förberedande inför renovering

Nu har timmermannen som varit och tittat på ladan och stora huset skickat sitt kostnadsförslag till oss. Problemet är att han är fullbokad till och med januari-februari, nästa år alltså! Jag som ville komma igång redan nu. Tänkte att vi kunde börja med taket på stora huset i stället, men eftersom en av timmerstockarna mot taket verkar saknas delvis (eventuellt helt borta) så avrådde timmermannen oss att göra något åt taket innan han har varit där och fixat. Så för några dagar sedan fick jag tanken att börja med magasinet, det gamla brygghuset! Jag vill ju att något blir gjort i år.

Alltså är tanken just nu att fixa i ordning magasinet. Det är inte så mycket som ska göras på det så eventuellt kan det bli klart redan nu till sommaren, i alla fall till största delen. Det som vi behöver hantverkare till är att plocka ned taket och laga skador under. I samma veva ska de få sätta upp nya hängrännor och byta ut murkna vindbrädor. Sedan ska skorstenen, bakugnen och vedspisen fixas till men det är inget aukut då vi inte tänkte elda där de närmsta åren.

Tanken är alltså att hantverkarna ska få plocka ned allt tegel försikigt och sedan laga det underliggande som behövs. Vad man kan se idag är att undertaket är lite skadat på några ställen på undersidan av takfoten, där har trasiga pannor gjort att vatten skadat trät. Från övervåningen på magasinet kan man se några små vattenläckage på undersidan men trätaket verkar ha hållit bra. Undertaket är för övrigt, delvis, återvunnet material, troligtvis från den rivna flygeln. Det sitter ett antal rödmålade brädor och några vitmålade brädor (den omålade baksidan utåt) i taket. De röda kan komma från flygelns ytterpanel och de vita från ett gammalt innertak.

Sedan ska alla hela pannor upp igen. På ena sidan ligger det idag nyare tvåkupigt och på andra sidan enkupigt. Jag tror att det får bli så i fortsättningen också. Det hade dock varit önskvärt att byta ut de tvåkupiga mot äldre enkupiga men jag känner att det kommer ta tid att leta upp cirka 750 tegelpannor och sedan få dit dem. Det är enklare att använda sig av de som redan finns där.

De trasiga pannorna på den tvåkupiga sidan byts ut mot tvåkupiga från vårat "lager". Jag hoppas bara det är samma "modell" på tegelpannorna, annars blir det problem att få tag på den exakta "modellen". De trasiga tegelpannorna på andra sidan byts ut mot enkupiga. Det ligger en stor tegelpannehög med enkupiga bredvid magasinet, troligtvis kommer den från den sidan som nu har tvåkupigt och därifrån tar vi tegelpannor för att komplittera. Några nockpannor är också trasiga och vissa saknas och är utbytta med plåtbitar, så vi behöver leta reda på nockpannor av samma modell så att det kan ersättas.

Någon som vi också behöver få tag på är några sektioner hängränna av plåt. De flesta delarna av rännan som finns idag ser bra ut, minst två av delarna är det dock hål och de ska som sagt bytas ut.

En viktg detalj att byta ut är också elen. I magasinet finns det gammal el men även ganska nydragen el. Jag tror det är bäst att byta ut all för säkerhets skull.

I övervåningen finns det två fönsteröppningar på var sida. Jag ska försöka leta reda på två fönster som kan få sitta där.

När allt detta är gjort är det mest målning kvar. Det ska målas både invändigt och utvändigt. Den exteriöra målningen tänkte jag göra redan i sommar så får vi fundera ett tag till på hur det ska se ut på insidan. Huvudfärgen som ska användas är ljus falu röd. Byggnaden är idag målad i röd slamfärg, så detta ska inte bli något problem. Däremot är de vita detaljerna (vindskivor, fönsterföder osv) troligtvis målade med plastfärg så den ska skrapas bort innan jag kan måla med linoljefärg. Det blir troligtvis vit linoljefärg, bruten med cirka 15% grön umbra som var mode på 1800-talet eller så blir det 2% grön umbra, vilket man hade vid sekelskiftet. Magasinet är troligtvis byggt 1937 och då känns det mer rätt att gå på 2% men eftersom bostadshuset och flygelns vita detaljer troligtvis ska målas i 15% så kanske det är snyggast att välja samma nyans... eller kanske det blir snyggt med olika. Det tål att funderas lite mer på... och fönsterbågarna blir med största sannorlikhet målade i samma färg som fönsterfodren.

Dörrarna på magasinet har tidigare varit brunmålade men just nu är de svarta. Jag vet inte alls vilken typ av färg som har användts där, troligtvis är den bruna färgen linoljefärg. Jag känner att jag måste fundera mer innan jag verkligen sätter igång med målningen, det är snyggt med svart men man kanske skulle gå efter original?

Bjuder på en vinterbild av magasinet.

Rivning av köket, fortsättning

På väggen bakom städskåpet i köket hittade jag något kul. På väggen satt det en masonitskiva och bakom den en pärlspontpanel. Min teori är att detta har varit ett slags serveringsskåp med hyllor ovanför pärlsponten (där man ser de gamla tapeterna). Där pärlsponten är brunmålad (tidigare grön) har det troligtvis funnits ett stängt skåp och pärlsponten har utgjort baksidan på skåpet. Bakom pärlsponten finns det cirka fem-sex olika lager med tapeter, så man verkar ha tapetserat om ofta. Jag gissar att serveringsskåpet också är från 1947 även fast det känns äldre.



 





Detta är varför man inte ska anlägga ett badrum/toalett på övervåningen. Det vita masonittaket skulle inte vara kvar så det rev jag bort, troligtvis tillkom det vid renoveringen på 1970-talet. Bakom det fanns ett grönt pappspännt tak, troligtvis från början av 1900-talet. Det är målat med flera lager färger, i många olika nyanser. Under det fanns det vissa rester av en gul tapet med blommönster som varit tapetserad direkt på trätaket. Som sagt är det inte bra att lägga ett badrum eller toalett på övervåningen, om det blir läckage kan skadorna bli stora. Här har vatten kommit från toalettutrymmet på övervåningen och förstört trätaket. Skadan är däremot ganska begränsad så förhoppningsvis kan man ta bort de skadade delarna och skarva i nya brädor.

 

I taket kan man se hur stort det tidigare skafferiet varit. Ett sådant stort skafferi är det tanken att det ska bli i det nya köket.


 



Bakom den gamla masoniten på väggarna sitter det fasspont. Här har det suttit köksskåp och baksidan av dessa har utgjorts av fassponten. På övriga väggar är panelen omålad. Tanken är att återanvända fassponten så gott det går och ersätta med ny om det skulle behövas på något ställe. Sedan ska allt målas, kanske i ungefär samma ljusgula kulör som är på denna panel.

Alltså blir det troligtvis gulmålad fasspontpanel på väggarna. Eventuellt ska "serveringsskåpet" få hyllor och skåp till underdelen, det beror på om det får plats vid vedspisen. Trägolvet ska behållas och skarvas snyggare där det nu är skarvat fult. Vid diskbänken har man nämligen sågat upp en del av golvet med en motorsåg och sedan har man inte brytt sig om hur skarvarna sett ut. Trägolvet ska målas i diagonala rutor med linoljefärg, kanske i vit/grå och en lite mörkare grå. Trätaket ska, som sagt, skarvas i på ett snyggt sätt vid skadan och sedan ska hela målas i vit limfärg. Spiskupan ska skrapas ren från plastfärg och sedan målas i en vit nyans. Där dagens elspis står blir det troligtvis ett utrymme för ved, den ska få samma rundning som spiskåpan, så det inte blir ett 90 graders hörn. Köksinredningen måste specialbeställas och platsbyggas. Eftersom det kommer bli tre höga fönster i köket skulle man inte kunna ha någon vanlig sammanhängande skåprad. Taket är också det för lågt för många vanliga standardskåp.

Rivning av köket

Köket i stora huset är troligtvis renoverat i början på 1970-talet. Det är ett typiskt barkök med rätt gälla färger. Jag tycker inte att ett barkök passar så bra i en 1800-talsbyggnad. Inte heller en köks-ö skulle passa speciellt bra. Inte heller kan man gå efter gamla förlagor eftersom det i princip inte fanns något "riktigt" kök på de vanliga gårdarna under 1800-talet. I princip bestod dessa "kök" av en bakugn och en öppen härd. Vedspisarna började tillverkas först i slutet av 1800-talet och det kan hända att det dröjde enda till 1920-talet innan man fick en vedspis i sitt kök. Förutom den öppna elden och ugnen fanns det oftast en eller ett par lösa stora skåp placerade i köket och ett skafferi som var stort nog att gå in i. Vissa hävdar att man lika gärna kan bygga ett kök i mer modern stil eftersom man ändå inte kan bygga ett "1800-talskök", samma sak är det med badrum. Jag hävdar dock att man ska försöka få köket och badrummet att smälta in mer i den övriga miljön. Varför inte bygga ett kök/badrum så som man antar att det skulle ha sett ut om man hade haft det vi idag kallar kök under 1800-talet? Det finns idag många fina kök på marknaden som är inspirerade av 1800- eller 1700-talets formspråk. Det finns även många vackra spisar och kylskåp som inte ser alltför postmodernistiska ut.



1970-talskök

Små skafferier, troligtvis byggda på 1940-talet.



Spiskåpan som troligtvis är original finns bevarad. Den är däremot bemålad med en hemsk plastfärg. Vedspisen heter "Norma" och är troligtvis från 1910-talet. I det bortre högra hörnet har den gamla härden troligtvis funnits och bakom kakelplattorna kan det finnas en gammal bakugn.






 

Plastmattan skulle bort, så var det bara. När jag började riva bort den såg jag att det fanns en masonitskiva som underlag, under denna hittade jag ett grönmålat golv. Detta golv bestod av små kvadrater i masonit och hade blivit rejält slitet på vissa ställen, vilket man ser på bilden. Golvet har även blivit målat i flera olika omgåmgar, i olika gröna eller grönblå nyanser. Under detta trodde jag inte att det skulle finnas något intressant men det visade sig visst att det fanns ett äldre trägolv under. Detta är inte original utan troligtvis från 1900-talets början. Det gröna masonitgolvet skulle kunna vara från 1920-talet men troligtvis är det från 1947. Detta årtal stod skrivet på trägolvet i närheten av diskhon.

 



Såhär såg det ut när vi tog bort skåpinredningen... Nu har råttorna inga hus kvar :/ På väggen kan man ana hur de gamla skåpen varit placerade, troligtvis från och med 1947, då köket verkar ha genomgått en omfattande renovering.

Eftersom det är svårt att hantera fler bilder i samma inlägg gör jag ett nytt inlägg med några fler bilder på köket under rivning. 



Funderingar gällande ytterpanel

Jag har funderat länge på vad det ska bli för panel på huset. Sedan 1970-talet har huset haft en faluröd locklistpanel. Jag tycker att denna typ av panel inte passar husets övriga arkitektur. Man ser tydligt att den person som lät uppföra huset har tagit inspiration från en herrgård. Då tänker jag framförallt på byggnadens valmade mansardtak, stränga symmetri, klassiskt utformade takfotslådor och dess stora sal. Det jag menar med symmetri är, bland annat, att alla fönster är placerade på ett harmoniskt sätt. Till och med på taket sitter det två "skorstenar" även fast den ena bara sitter där för ögats skull. Det finns bara en murstock även fast man vill ge sken av att det finns två. Den "falska" skorstenen är en så viktig detalj för att huset ska se balanserat ut.
Även trädgården har varit anlagd efter klassisk herrgårdsmodell, om än något mindre. Även denna har präglats av viss symmetri; äppelträden har stått i långa raka rader, på var sida i trädgården. Snöbärbuskar har planterats på var sida om mangårdsbyggnaden för att förstärka inramningen. Inte att förglömma de två flyglar som har flankerat huvudhuset och förstäkt intrycket av en liten herrgårdsanläggning. Mellan dessa flyglar har det funnits en lång grusgång (troligvis var det från början en sandgång, då inte grus fanns förrän i början av 1900-talet). Grusgången har övergått i en grusplan framför de två flyglarna och mangårdsbyggnaden, i mitten av denna grusplan har det funnits (och finns även nu) en liten rondell där alla möjliga olika sorters blommor är planterade. Att anlägga en sådan rabatt kommer från början från herrgårdarna. När kusken körde upp ägarna till corps de logiet behövde han smidigt vända och det gjorde han då genom att köra runt rondellen. Även det faktumet att mangårdshuset har varit centralt placerat i trädgården kan man härleda till herrgårdarna. Tomten på båda sidorna om huset är lika lång och förut har det funnits tomt på baksidan av huset med, cirka 44 meter tomt framför huset och lika långt bakom. Idag finns det ju bara ett par meter trädgård bakom, när nya ladugården byggdes så gjordes en väg till denna direkt bakom bostadshuset. Innan dess var det trädgård där och en bra bit ner av det som idag är åkermark.

Åter till ytterpanelen. Herrgårdsbyggnaderna har oftast en putsad, slät fasad. Därför ville man på de lite större gårdarna, som ändå inte var en herrgård, där man hade en ståndsmässig bebyggelse, oftast ha en så slät panel som möjligt. Slätpanel (ej spontad) var en typ av panel som användes tidigt på de större gårdarna. Detta är dock nog inget som skulle passa på huset, den typen av panel känns lite för gammal och "fin".
På husets baksida satt det ju en dubbelkantad fasspont. Det är också en panel som ger ett relativt slätt intryck. Jag har funderat på om man ska gå på den linjen, så att den gamla panelen eventuellt kan behållas. Jag vet att den inte är original eftersom den täckte över det lilla vindsfönstret men det känns ändå som att fasspont kan vara ett bra alternativ. Fasspont och pärlspont brukar allra oftast målas med någon linoljefärg, till exempel grå, gul eller grön. Fassponten som sitter på huset verkar dock alltid ha varit målad i faluröd färg.
När jag sedan hittade pärlspont på krotsidan så har jag även börjat fundera på det alternativet. Den är relativt välbehållen och den skulle mycket väl kunna återanvändas. Jag är inte helt säker på om den är original eller inte. Det man kan se är att den är uppsatt vid ett annat tillfälle än fassponten, eftersom andra spikar har används och spikraderna sitter även på olika höjd på de olika sidorna. Kortsidan är den sida som inte får solljus direkt på sig, den är även bättre skyddad mot regn och blåst än de övriga sidorna. Baksidan, till exempel, är mer utsatt och därför kan man anta att den sidan har blivit renoverad innan kortsidan.
På den andra kortsidan, där det inte fanns någon äldre panel bakom, stod det ju ett årtal på en timmerstock: 1934. Troligtvis har ägaren panelat om huset då, men frågan är om det är fasspontpanelen eller pärlspontpanelen som det gäller (eller kanske ingen?).
Huset verkar dock alltid ha varit färgsatt med faluröd färg. Timret är rödmålat och även pärlsponten och, som sagt, fassponten. Husen målades i ljus röd färg för att efterlikna Riddarhuset i Stockholm, vilket under lång tid var förebild för herrgårdarna, vilka i sin tur låg som föredömme för de mindre gårdarna. Så det känns inte aktuellt att byta färg på huset, om det alltid har varit målat i ljus faluröd färg så ska det förbli så.

Både fasspont och pärlspont började tillverkas runt 1850 men det verkar däremot ha blivit en vanlig ytterpanel först vid förra sekelskiftet. Jag tycker inte att det skulle göra så mycket om huset skulle få ett något "yngre" utseende. Oftast så har man ju ändå inte byggt i en enhetlig stil hela huset igenom, utan stilarna har blandats. Under åren kan det även tillkomma förändringar men dessa kan ändå vara värda att spara, så länge det blir harmoniskt.
Efter lite funderingar kom jag fram till, att eftersom det finns en möjlighet att pärlsponten är original, så ska jag försöka återanvända den så gott det går. Till de andra sidorna ska det därför beställas ny ohyvlad pärlspont i samma tjocklek och bredd som den tidigare. Detta gör att huset kommer få ett mer originellt utseende, den vanligaste paneltypen är ändå locklistpanel. Panelen kommer att se mer slät ut, vilket passar "herrgårdsstilen".

Mer rivning av ytterpanel

Baksidan med fassponten som fanns bakom tilläggsisoleringen. Precis som jag misstänkte har det funnits fem fönster på nedervåningen. Bakom de igenslagna fönstren finns de gamla fönsterkarmarna kvar :) Ska se om de går att använda. Under fönstret till vänster (där det är lagat med nyare brädor) visade sig att det var ett stor hål i timmret. Det är vanligt med skador under gamla fönster eftersom det lätt kan rinna ner vatten där. Dessa skador är dock inte speciellt allvarliga.

 



På kortsidan dök det plötsligt upp en pärlspontpanel under locklistpanel och tilläggsisolering. Frågan är om det är denna panel som är från 1930-talet, eller om den kanske är äldre. Spinkarna ser något äldre ut än de till fassponten. Alltså på det här huset har det suttit minst tre olika paneler och från allra första början hade huset inte någon panel över huvud taget. Troligtvis har det från början varit meningen att det ska vara panelat, men när man bygger ett nytt timmerhus kan det ibland stå utan panel några år och för att då skydda huset målar man timmerstockarna.
På den här kortsidan har det suttit tre fönster längst ner, till skillnad från andra kortsidan där det bara har varit två (på varsin sida). Uppe i sovrummet har det suttit två fönster på var sida om det nyare. Varje kattvind har haft ett litet trekantigt fönster. Ett av dessa amå fönster satt faktiskt kvar bakom extra glasull. Det matchar de små fönstren på långsidorna.

 





Baksidan igen. Som sagt var det ett stort hål under ena fönstret. Det som syns bakom är några plankor som är spinkade på väggen på insidan. Under de tre fönstren som är längst bort sitter det nyare timmerstockar och dessa är inte ett dugg rötskadade. Däremot är några av dem brandskadade... men troligtvis var de tillräckligt bra för att använda.

 

Dubbelfasspont i olika bredder.

 



Pärlspont på ena kortsidan. Alla har samma bredd, ca 120 mm.
 



Ja, så här såg det ut på framsidan när jag tog bort de brädor som var fastspikade mitt på väggen. Brädorna var relativt tunna och bakom satt det en hel del glasull. På vissa ställen ser man lite av panelen som sitter på insidan i köket. Det som ska göras här att fylla i med lindrev istället och sedan spika en planka på detta.

 



Jag ritade den här bilden lite snabbt och slarvigt. Det är i så här jag hade tänkt att huset ska se ut när det blir klart. Jag är fortfarande osäker på vad jag ska ha för räcken till verandan men som tur är behöver man inte bestämma sig för det riktigt än. Jag har inte tänkt mig att ha stuprör, utan en fotränna, ungefär som det ser ut idag. På taket ska det ligga enkupigt och handslaget tegel. Ett tag funderade jag på att låta göra ett falsat plåttak men som tur var kom jag underfund med att det inte var den bästa idén. Självklart ska det vara tegeltak eftersom huset ligger i ett område där det har funnits väldigt många tegelbruk, så då är det ganska naturligt att gå på den linjen.

Hallen på övervåningens förvandling

Såhär såg hallen på övervåningen ut när vi först såg huset. Taket är troligtvis original, men tapeter, golv och räcke är från tidigt 1970-tal. Snickerierna likaså, även fast de är utförda i äldre stil. Dörren intill salen verkar inte heller vara original, även fast det ser så ut. När vi rev panel, tapet och träskivor i salen såg vi att det tidigare verkar ha suttit en dubbeldörr där.

Tapeten i hallen var uppsatt på en masonitskiva på de väggar som gränsar till ena långsidan och ena kortsidan, på de övriga sidorna var det en tjockare och mjukare skiva som var uppsatt på väggen. Jag rev bort lite av masonitskivan och upptäckte att det fanns en fasspontpanel under den. Troligtvis är den inte original, den är nog från tidigt 1900-tal. Bakom den finns inget, förutom timmerväggen då, så det blir nog så att vi sparar panelen, så blir det som en årsring för huset.

Jag blev sedan nyfiken på golvet. När jag lyfte lite på plastmattan, i en skarv, såg jag till min stora besvikelse att det bara fanns en spånskiva under. Det gjorde att jag trodde att det inte kunde finnas något intressant under denna, men jag hade fel. Jag började med att karva ett litet hål i den tjocka spånskivan. Efter mycket arbete kunde jag tillslut få upp ett större hål i den, så att jag kunde få in en kofot under och därmed få bort en lite större bit av skivan. Efter ett tag var nästan en hel spånskiva borta.

Plastmatta och spånskriva borta. Kvar är originalgolvet från 1800-talet. Det finns en del färgfläckar på det men dessa verkar gå att skrapa bort. Det funkar att skrapa försiktigt på golvet, det tar inte skada eftersom det är så hårt. Vid trappan är golvet skarvat med nya brädor, eftersom det tidigare har varit en annan trappa som kanske har gått upp på annat sätt än vad 1970-talstrappan gör. På väggen ovanför trappan hittade jag en dörr bakom tapet och skiva, en lönndörr. Mer om detta och fler bilder kommer senare!

Kammarens förvandling, tillbaka till 1800-talet

Här är två bilder på hur kammaren såg ut när vi fick huset. På den översta bilden ser man in till salen till höger och till vänster ser man köket. Kammaren är gissningsvis renoverad på 1980-talet. På golvet ligger en plastmatta och taket består av någon slags träfiberskiva som ska efterlikna ett brädtak. Längs taket sitter en modern hålkärlslist. Övriga lister i rummet är vanliga, släta "funkislister". Det syns inte på bilderna, men på insidan av dörrarna sitter det en masonitskiva över speglarna, så dörrarna ska bli så släta som möjligt. Handtagen på dörrarna är utbytta mot modernare, förut har det suttit kammarlås i dörrarna.

Bakom den gröna tapeten med struktur, fanns en ytterligare en grön tapet, men jag kunde inte hitta några fler tapeter bakom. Synd, tyckte jag. Sedan började jag göra ett hål i den tjocka spånskiva som tapeterna satt på och då fick jag en överraskning.

 Under spånskivan fanns det flera tapetlager, cirka tio stycken. Längst in är det lerklining och tidningar finns på vissa ställen, under den äldsta tapeten. Den gråaktiga med medaljongmönster verkar vara originaltapeten, sedan har det varit en väldigt mörk tapet med lila och gult mönster. När båda dessa har använts verkar det ha gått en bröstlist i fönsterbänkshöjd. Under denna verkar det ha suttit något tapetliknande, målat i samma färg som det har varit på dörrarna. När man sedan tapetserade om med den bruna storblommiga tapeten, tapetserade de med den över hela väggen, men listen verkar då ha varit kvar. Sedan så pappspänne man väggarna, någon gång, och då tog man även bort bröstlisten. Jag vill nog ha en bröstlist i det här rummet men hur den ska se ut vet jag inte än.

 En av 1800-talstapeterna.

Under plastmattan fanns en masonitskriva som underlag. Under den fanns ett gammalt trägolv! Tror inte att det är original dock, detta lär vara från början av 1900-talet eftersom det är ganska smala brädor. Tyvärr är det någon som har slipat det grovt och fult men tanken är att vi ska åtgärda det så att golvet går att använda igen.

Sedan blev jag nyfiken på taket. Som sagt var det något slags vitmålat träfibertak innan, man ser en bit av det längst i taket på bilden ovan. Under det fanns ett pappspännt tak, som från början hade varit målat gult, sedan vitt och sen grått. Även det lär vara från början av 1900-talet.

Under pappen fanns ett trätak som måste vara originaltaket. Här ser man de olika lagren av tak.

Trätaket är i mycket bra skick, förutom spikhål från det pappspännda och träfibertaket men det tänker man inte så mycket på och det är inget man kan göra något åt. Så det blir bara att måla taket med limfärg.

När jag rev bort skivorna som satt mot ytterväggarna, fanns det där en brädvägg bakom, dock är det inget som har använts som panel i rummet. Bakom den kunde man i alla fall se att den gamla taklisten satt kvar, en enkel snedställd bräda. Denna ska vi troligtvis återanvända och komplitera den med nya lister, på de väggarna där den gamla inte finns kvar.

 

 

Rivning av panel och tilläggsisolering

Detaljbild på det trekantiga fönstret som kom fram under locklistpanel, tilläggsisolering och ytterligare en panel; fasspontpanel, på baksidan.

Nu är nästan all 1970-tals locklistpanel borta på framsidan. Bakom den fanns det cirka 50 mm glasull, det mesta av den är också borta. Man kan se att timret är målat med Falu Rödfärg. Det lilla trekantiga fönstret fanns kvar under panelen.

Det här utsendet fick baksidan och ena kortsidan på 1970-talet.

Nu ser den kortsidan ut såhär. Locklistpanelen bortriven, tilläggsisoleringen, som här var tjockare än den på framsidan, är också borta. Bakom en bräda på denna sida stod åratlet 1972 och namnen på de personer som har renoverat huset. På denna sida är timmerväggen också lagad på flera ställen, främst under de gamla fönstrena som det troligtvis runnit vatten under.

På baksidan när vi tog bort den gamla panelen och glasullen, så såg vi att det fanns en gammal panel under, en fasspontpanel (troligtvis från 1934).  Vi låter den sitta kvar så länge, kanske går den att återanvända.

Husens historia

Det finns olika uppgifter om hur gammal manbyggnaden är. Mäklaren som sålde huset daterade det till 1860-tal, i boken Svenska Gods och Gårdar (utgiven 1940) står det 1873, i en inventering gjord 1982 står det runt 1870 och i fastighetstaxeringen står det 1909. 1909 lär inte alls stämma, dels eftersom huset med flyglarna finns med på en karta från 1907 och dels att detaljer i huset (som tex. dörrar, golv, tak, tapeter) tyder på att det är 1800-tal. Huset skulle enligt de förrförra ägarna ha byggts åt rallarna som jobbade med att bygga järnvägen som går genom samhället. De mindre bemedlade skulle ha bott i flyglarna och de som hade det bättre ställt skulle ha bott i det stora huset. Om detta stämmer så kan knappast byggnadsåret 1873 stämma heller, eftersom hela sträckan (Norra stambanan, som har slutstation ända borta i Krylbo) blev klar 1873. Så då är det mest troliga att huset är byggt i slutet av 1860-talet eller tidigt 1870-tal, dock finns det uppgifter som talar emot det med. På en karta från 1852 ligger det ett hus på samma plats som dagens byggnad. Detta kan ju såklart ha varit ett ännu äldre hus som blivit rivet men man vet aldrig. Något annat som också kan tala emot 1860-70-tal är; uppe på övervåningen i salen ligger det en stor järnplatta framför spisen. 1854 står det på den och initialerna P.P.S. Dock då finns det ingen människa, som överensstämmer med initialerna och kan kopplas ihop med årtalet och som har bott på gården, med i husförhörslängderna. Salen är totalrenoverad i början på 1980-talet och spisen likaså, så jag vet inte ens om järnplattan har med huset att göra. Men frågan är varför man skulle lägga in en järnplatta med årtal och initialer från någon helt annan gård?
I vilket fall som helst så är mangårdsbyggnaden i alla fall uppförd under 1800-talet.

Flyglarna då? Från början har det funnits två flyglar. Den som inte finns kvar idag ska, enligt inventeringen 1982, ha rivits runt 1925. Det kan mycket väl stämma, eftersom den finns med på en karta från 1907 men den finns inte med på flygbilderna från 1950-talet. Den andra flygeln, som står kvar, ska enligt Svenska Gods och Gårdar ha uppförts på 1840-talet men enligt mäklaren ska den vara från 1700-talet. Jag tycker att det är svårt att datera flygeln eftersom den har fått en genomgående renovering i början på 1980-talet. Det man däremot kan säga om den är att den vid något (eller några) tillfälle(n) är tillbyggd. Det rummet köket finns i är nog det äldsta rummet, kammaren och den lilla vinden ovanför är nog påbyggda vid ett senare tillfälle. Det kan man bland annat se på innertaken i rummen som ser helt olika ut, i det ena rummet är också taket lägre. På utsidan sitter en följare mellan rummen, vilket också tyder på att det är utbyggt. Förstugan på huset verkar vara helt nybyggd på 1980-talet, men den är snarlik den gamla förstugan. Den gamla förstugan var troligtvis byggd under 1800-talets andra hälft.
Det är i vilket fall som helt säkert att flygeln är äldre än mangårdsbyggnaden, då mycket tyder på detta, tex. består flygelns grund av obehandlade stenar medan det stora husets grund består av huggna stenar.

Det här är en bild från (troligtvis) tidigt 1900-tal. Det är samma bild som finns med  Svenska Gods och Gårdar men den här är inte beskuren och i bättre kvalitet. Man ser lite grann av de båda flyglarna med sina orientaliska-tempel-inspirerade förstugor, även det stora husets veranda är utformad med orientaliska bågar. Fasadbeklädnaden på stora huset kan vara fasspont eller lockpanel och troligtvis målad i Falu Rödfärg. Färgen på fönsterbågarna har från början varit gulockra, sedan brun, sedan grön och till sist vit. Det är lite oklart vilken färg de har på bilden. 

Detta är en bild från 1957 eller 1958. Här ser man att verandan har byggts om och byggnaden har fått ny panel, nu ser man inte längre det lilla trekantiga fönstret på långsidan. Huset panelades om 1934 och fick då en faluröd fasspontpanel. Troligtvis får det nya fönster också. Byggnaden har även genomgått invändiga renoveringar på 1930-1940-talen. Den lilla flygeln är troligtvis ganska oförändrad. Bakom det stora huset ser man brygghuset, som troligtvis är byggt 1937. Brygghuset är troligtvis, delvis, byggt av det gamla timret från den rivna flygeln, även en del dörrar och snickeridetaljer kan komma därifrån. 

Här är en bild från 1972. Huset ser ut att vara oförändrat exteriört sedan 1950-talet. Senare samma år kommer byggnaden att få en ny ytterpanel; locklist, och alla fönster kom att bytas ut. Efter hand görs det även invändiga renoveringar av samtliga rum.

Såhär såg huset ut när vi fick ta över det. Utvändigt har det som sagt fått ny panel, nya fönster med delvis nya placeringar, ny ytterdörr, ny trappa, tilläggsisolering och de fasta bänkarna på verandan är borttagna. Tanken är att vår renovering ska få huset att se ut som det gjorde innan 1970-talet.

Ytterligare en bild från senare tid. På kortsidan finns det nu bara två fönster (ett större och ett "vanligt") istället för sju fönster (fem "vanliga" och två små). Flygeln som renoverades på 1980-talet har bland annat fått ny panel, ny ytterdörr och nya fönster, fast fönsterna är i gammal stil. Det har byggts ett badrum i förstugan, därför är dörren inte längre centrerad. Även hörnpilastrarna och "kransgesimsen" är borttagen.