Byta timmer och lägga om tak

Nu har arbetet med ladan kommit igång ordentligt. Först lyftes den med domkrafter och rätades upp lite eftersom den tidigare hade sjunkit i hörnen. Det var ju inte så mycket av de nedersta timmerstockarna som fanns kvar där. Sedan har en hel del stockar bytts ut men det återstår fortfarande att byta några till. Det nya timret har timmermannen bilat med en yxa som till formen är typisk för regionen. Det gör att timmerstockarna ser precis ut som de gamla förutom att de är av nytt virke.
En grävskopa har också varit på besök och flyttat en stooor sten som ladan vilade på. Det såg nämligen ut som att stenen (eller väggen) hade flyttat sig och därför vilade inte knuten så bra på denna sten. Nu ligger det en annan grundsten där istället. Det har ju tidigare funnits flera andra ekonomibyggnader på gården och därför ligger det, både naturstenar som troligtvis används som grundstenar och huggna, stenar lite här och var på tomten. Utöver stenbytet har det även tillkommit några nya små grundstenar som bär upp mellanläggen och timmerstockarna. Tidigare låg de nedersta stockarna direkt på backen, så för att de nya skall komma upp lite är det nödvändigt med några fler stenar.
De senaste dagarna har teglet plockats ner på backen, dålig läkt har rivits bort (det visade sig att all läkt var mycket dålig) och några dåliga takbrädor har tagits bort och ersatts med nya. De nya brädorna är vankantade precis som de gamla, däremot har de inte de små frästa rännorna som de gamla har.

Utbytta stockar på baksidan

Det här var den bättre sidan av taket

Byte av takbrädor påbörjat

Läkten borta och rensopat

Sådana här små vattenrännor finns på de gamla brädorna. De skall täckas av en lockbräda

Renovering av ladan påbörjad

I somras passade jag på att bland annat måla dörrarna och en del av väggarna på ladan, även fast taket inte är omlagt eller stockarna utbytta (se inlägget nedan).

Innan jag började måla så rev jag bort den mesta av panelen. Framsidan var delvis panelad innan och även hela kortsidan mot vägen hade en panel. Tyvärr var skicket på stockarna mycket sämre än vad jag hade räknat med, så det kommer troligtvis bli en panel på de dåliga delarna i alla fall. Stockarna som ligger mellan de stora portarna är helt lösa. De bara verkar ha blivit avsågade när de gjort öppningarna för portarna, så detta måste timmermännen titta på när de kommer.

Innan målning. Algpåväxt och nästan all färg bortnött.

Efter ordentlig borstning med stålborste (även in emellan brädorna), maskinslipning x 2, lagning av öppning, "shellackning" av kvistar och rostskyddsfärg på järndetaljer (dock i två olika nyanser). En av brädorna i porten närmast gick av när den blev borstad, därför är det en öppning där på den här bilden.

Portar efter första strykningen. Enligt Länsstyrelsens plan skulle antingen tjära med eventuellt svart pigment användas eller en linoljelasyr. Jag valde lasyren eftersom det troligtvis var någon form av lasyr som de var behandlade med innan. När dörrarna slipades så luktade det dock tjära så troligtvis var det ändå detta som hade använts men då hade jag redan köpt färg så då fick det bli den i alla fall. Egentligen skall det ju inte gå att måla över tjära med något annat än just det men här verkar det ändå ha funkat. Kanske är det för att det var så himla länge sedan de blev målade. Även järndetaljerna målades med lasyr.
Receptet på linoljelasyren som användes:
1/3 rå linolja
1/3 balsamterpentin
1/3 svart linoljefärg (Ottossons bensvarta)

Andra strykningen. Utomhus blir linoljefärg matt efter ett tag så tanken är att de blanka partierna skall bli lika matta som de övriga. Bilden är tagen precis efter andra strykningen och nu är portarna mycket mattare. Om det däremot fortfarande är flammigt i sommar så skall de då målas en gång till så att portarna blir jämnblanka. Timret är målat med Falu ljusröd. Jag har dock lämnat de stockar som skall bytas ut eller få panel på sig.

En rolig grej som jag hittade på kortsidan när panelen togs bort. Det verkar vara någon som har ristat ett mönster i stocken... Det är placerat precis mitt under den före detta öppningen på kortsidan. I det som finns kvar av det gamla stallet finns det också olika inristningar i stockarna. Vissa verkar vara bomärken, ett av dem återkommer också på stora bostadshuset och på ladan, och andra inristningar verkar vara namn (hästnamn?) och årtal. Det här på kortsidan av ladan vet jag dock inte riktigt vad det kan betyda. Om öppningen nu har varit en ingång så kanske det har varit för att hålla borta något form av väsen kanske? Kanske föreställer det då flera kryss bredvid varandra?

Efter målning med Falu ljus (jfr inlägget nedan).

Snart dags för totalrenovering av ladan

För några år sedan ansökte jag om stöd för att restaurera ladan. Det är ett bidrag för så kallade "överloppsbyggnader" som söks hos Länsstyrelsen. "Överloppsbyggnader" är sådana byggnader som inte längre används i gårdens drift på samma sätt som förr, exempelvis jordkällare, ängslador, smedjor och så vidare. Det första jag gjorde var att fylla i en blankett och jag gjorde också en bilaga med bilder på de brister som ladan hade och gav förslag på åtgärder för dessa. Efter ett tag blev jag kontaktad av Länsstyrelsen som ville göra ett besök. Efter deras besök beslutade de att ladan kunde få bidraget för överloppsbyggnader. I och med detta har ladan fått en projektplan som skall följas och även rådgivning där åtgärderna är frivilliga. Projektplanen diskuterade vi vid Länsstyrelsens besök och det målet som de hade stämmer väl överens med det jag redan hade planerat för ladan, så projektplanen är absolut ingen nackdel. Dock så är stödet endast på drygt 14 000 så det är endast en bråkdel av vad det kommer att kosta att rusta upp den men det är ju i alla fall bättre än ingenting. Det är ju även kul och värdefullt att få rådgivning.
I våras var det meningen att timmermännen skulle komma och byta ut de skadade timmerstockarna och även lägga om/laga taket. Tyvärr hade de ett annat projekt som drog ut på tiden vilket gjorde att de inte kunde börja då (trots att vi bokade dem ungefär ett år innan). Det hade varit väldigt bra om de hade gjort det i våras så jag hade kunnat måla och sånt under sommaren. Men det är nog så att de som är duktigast har mest att göra. Det är i alla fall samma timmermän som bytte ut stockar på stora bostadshuset och de gjorde ett väldigt bra jobb då, så vill gärna använda dem igen. Nu är det i alla fall så att de skall börja med ladan om cirka en vecka! Förhoppningsvis är den klar innan den första mars 2015 då sluttiden för restaureringen är.
Det är rätt mycket som skall göras på ladan utöver alla punkter på projektplanen så måste det nog även göras vattbrädor ovanför dörrarna eftersom vatten annars stänker upp på timret, det måste bara godkännas av Länsstyrelsen först. På lång sikt kommer eventuellt el att dras till ladan så att man kan ha några stallampor på väggarna som lyser upp infarten och portarna.
Här följer beskrivning, projektplan och några av bilderna från Länsstyrelsen. Tyvärr väljer scannern bort vissa delar av text (och ibland bild) så allt har inte kommit med därför är till exempel vissa bildtexter halva.

Rättelse: istället för flygfoto skall det stå foto.

Bilder från Kulturhistorisk byggnadsinventering i Heby kommun 1982

Tyvärr blev bilderna väldigt mörka. Att scanna in dem funkade inte så bra så fick fota av dem. Dessa bilder kommer som sagt från en byggnadsinventering. Vissa av dem, en på flygeln, utedasset och en på smedjan, är större då de är tagna från boken som utgavs efter inventeringen. De tre byggnaderna ansågs vara speciellt kulturhistoriskt värdefulla. Resten av bilderna kommer från en kopia på småfoton som Västmanlands läns museum har i sitt arkiv. 

Det här utseendet fick flygeln troligtvis runt 1800-talets mitt (i alla fall om man skall tro boken Gods och gårdar). En del av flygeln är troligtvis från 1700-talet (köket) sedan har den någon gång, blivit utbyggd med en kammare och även påbyggd på höjden med ett vindsutrymme. Utbyggnaden på framsidan, det orientaliska templet, är byggt under andra halvan av 1800-talet. Under 1980-talets mitt renoverades flygeln. Bland annat spikades det ett nytt undertak, väggarna tilläggsisolerades, grunden cementerades, fönstren byttes till kopplade men dock med spröjs i ytterbågen, det orientaliska templet revs och nytt byggdes ett liknande innehållande ett badrum.

Nuvarande utseende

Orientaliskt tempel med symmetri.

Tempel utan symmetri och lite för breda bågar.

Den här utformningen är nog lite typisk för Västmanland. Jag har sett många sådana, oftast med en målad sol som går upp. Tror till och med att den typ av sol kallas för Västmanländsk sol.

Detaljer ovanför fönster som tyvärr försvann i renoveringen på 80-talet.

Lägg till bildtext

Lite annorlunda utseende idag men fönstret är helt okej för att vara modernt.

Magasinet har det dock inte hänt så mycket med.

Från en annan vinkel eftersom det stod träd i vägen.

Magasinet från en annan vinkel. Fönstret på ovanvåningen är numera borta. Troligtvis har det fallit sönder, man kan ana här att det är i dåligt skick.

Så som det såg ut innan jag började renovera. Inte så stor skillnad mot 82.

På fasaden runt entrén är det vitmålat och grusplanen är helt fri från ogräs, annars var det sig likt.

År 2010 eller något sånt.

Här är allt sig likt, förutom alla grejer då och tapeten.

Smedjan som inte finns kvar. Här var den i väldigt dåligt skick. 

Smedjan.

Det som finns kvar av smedjan.

Utedasset som inte heller finns kvar.

Platsen där utedasset troligtvis stått.

Stora huset och magasinet

Ladan från infartsvägen. Här var det som synes en utbyggnad från mittenpartiet av ladan. Den har inte funnits där från början och idag är den helt borta igen.

Ladan från infartsvägen.

Ladan från andra hållet. Här kan man skymta en öppning/dörr på gaveln. På framsidan finns det vad jag kan se en smal port som leder in till mittendelen av ladan. Troligtvis lär det finns en liten port till höger om denna, som leder till den högra sektionen.

Ladan från framsidan.

Ladugården. Den är sig lik, hålet upptill är en öppen port.

Ladugården.

Materialval, trä och plåt

Lite funderingar angående två byggnadsmaterial...
Att använda bra material är så otroligt viktigt. Målet är att de renoveringar som görs inte skall behöva göras om helt och hållet igen efter några år. Helst skall de material som väljs vara fullt dugliga om hundra år. Dels eftersom jag, efter noga övervägning, har valt att det skall se ut på detta sätt, dels att de både på kort och lång sikt kommer att bidra till byggnadernas kulturvärde och som en bonus så blir det även mer miljövänligt att slippa byta ut.
När det gäller till exempel trä är det viktigt att trädet har vuxit långsamt, alltså inga "moderna" snabbväxande träd. De som har vuxit långsamt har fler årsringar och det är även mycket tätare mellan ringarna. Detta gör att det långsamväxande blir hårdare och även tyngre. Denna typ är mycket hållbarare än virke som är lätt och snabbvuxet, då det sistnämnda har en större tendens att börja ruttna. För att vara kulturhistoriskt korrekt är det långsamväxande alternativet också rätt att välja i äldre hus. Hur får man då tag i virke av bra kvalité? Jo, man får vända sig till en såg med inriktning på kvalitetsvaror eller så kan man också köpa från vissa byggnadsvårdsbutiker men de har oftast bara ett mindre lager av trävaror. Utbudet som finns på de konventionella byggvaruhusen är många gånger undermåligt. Där är det billigt och snabbt som gäller i tillverkningen av trämaterialen.
Vid renoveringen av Hanbobyggnaderna väljs om möjligt galvaniserad plåt. I vissa fall där det har varit lämpligare har zinkplåt används. Ingen av dessa är färdiglackade och detta är ett medvetet val. Plåtdetaljer som är industrilackade kommer med tiden att flagna och det är ju så fult. De är även svårare att underhålla eftersom man måste få bort all lack innan den kan målas. Sådan plåt SER också fabrikslackad ut (även när den inte flagnar) och det finns inget positivt med det utseendet. Därför är det mycket bättre att välja exempelvis galvad plåt som sedan får härda i cirka tre år för att sedan målas. Det går nämligen inte att måla direkt på den eftersom färgen inte får något bra fäste. Visserligen går det att tvätta plåten med thinner så att den blanka ytan försvinner men det är ju inte speciellt bra. Vid målningen bör man först använda en rostskyddsfärg (helst en linoljebaserad typ järnmönja) och därefter måla med en vanlig linoljefärg i valfri kulör. Färgen kommer också med tiden att flagna men denna släpper i små flagor och så är den lätt att underhålla, precis som det skall vara.

Sommaren

Under sommaren har jag sysslat med lite olika projekt. Det första jag gjorde var att borsta och slipa rent den långa stegen som sitter fastskruvad vid ena kortsidan på stora huset. Sedan målades den med 2-3 lager rostskyddsfärg, samma nyans som takstegen fick. Tanken är att den stående stegen skall ha samma kulör som fasaden men jag vet inte hur bra det funkar att måla med slamfärg på järn.
Målning av ladan har påbörjats. Använder Falu ljusröd med tillsatt linolja eftersom det i princip inte går att få tag på den ljusröda utan linolja. Har även börjat bryta bort panelen på ladan men tyvärr är timret i ganska dåligt skick. I höst skall i alla fall timmermännen komma och byta ut stockar och de kommer även lägga om och laga taket.

Såhär såg stegen ut innan målning

Här är den efter målning med rostskyddsfärg 

Det som har upptagit den mesta tiden i sommar är murningen av grunden. Under våren har den mesta av den gamla betongen och cementen slagits bort. Marknivån runt byggnaden har sänkts (med spade, tog en himla tid!). Sedan har fogarna och stenarna borstats rena och där det har saknats stenar har jag passat in nya stenar. Har även använt mig av gamla trasiga tegelpannor som jag slagit till små skärvor som jag sedan stoppar in för att fylla ut där det varit för stora hålrum mellan stenarna. Då går det att bygga upp lite bredare fogar utan att kalkbruket börjar tappa formen och så sparar man även in på bruk. Det bruk som används är Målarkalks hydrauliska Jurakalkbruk Kh 100/400 0-3 mm. Det funkar mycket bra men de fogar som hade gjorts senast (strax innan det blev 35 grader varmt) sprack delvis sönder, så den biten fick jag göra om.

Istället för tegelrör i grunden har det murats in luckventiler i gjutjärn. Det blir så mycket snyggare! Det blir också svårt för råttorna att ta sig in under huset.

Här följer några bilder på baksidan. För att se hur det såg ut innan kan man gå till något av de äldre inläggen.

Grunden på baksidan är här nästan helt klar i alla fall.
Det är bara en liten bit kvar vid hörnet.
Några av fogarna som redan är gjorda skall dock fyllas ut med lite mer bruk.

Pågående arbete. De små stenarna kommer från åkern där några stora stenbumlingar sprängdes tidigare i somras. Tegelskärvorna är från tegelpannor som redan var trasiga, som jag då har slagit sönder i mindre delar. Tegelbitarna är intryckta ganska långt så att de inte skall synas sedan när grunden fogas.