Isolering av vind

Uppe på vinden på sidobyggnaden var det isolerat med glasull. Ena halvan av vinden hade ett trägolv och andra halvan var bara isolerad utan någonting som täckte det. Det låg en del lösa plank som visade sig höra till yttertaket, då det fanns vattrännor i planken. Förmodligen var de tänkta att användas till golv. Jag tänker i varje fall använda dem som det så får vi se hur långt de räcker.

Ovan köket såg det ut så här efter upprensning, sopning och flera dammsugningar. 

Mellan köket och rummet. Det mörka är troligtvis från salt som spillts ut. Mellan bjälkarna låg det tjocka packade lager med mossa, kottar, pinnar och lingonris. På det låg det papp, glasull och mängder av råttbajs. Då allt var väldigt dammigt fick allt rivas ut. 

Här ser man tydligt att kökstaket är äldre än taket till rummet. De är båda handhyvlade men det äldre är grövre och de flesta planken är bredare. De ligger även på olika höjd. Väggen mellan rummen, som tidigare varit yttervägg, har varit något högre.

Drevning påbörjad runt kanterna. 

Därefter vindpapp. Använder den främst för att det inte ska falla ner partiklar från isoleringen.

Sedan cellulosaisolering. Den har en tjocklek på 14,5 cm så den blir något för tunn att isolera med här. Jag hade tänkt fylla ut hålrummet med lösull från samma tillverkare men tyvärr var den för tillfället slut, så jag fyller upp resterande 0,5 cm med sågspån.

Fortsättning del II

Det blev knappast bättre än hur det såg ut innan 80-talet men bra mycket bättre än 80-talskostymen. Vindskidorna behöver åtgärdas så de blir mindre framträdande.

Fönsteromfattningen till det här lilla fönstret hittade jag på vinden. Det är tillverkat i trä av olika dimensioner och ihopfäst med träpluggar. Först visste jag inte riktigt vad den här ramen var för något. 80-talsfodren såg rätt annorlunda ut och hade inte alls samma mått, så det var långsökt att den skulle ha hört till fönstren.
Originalfodret hamnade runt detta fönster och de andra har fått nytillverkade liknande foder, vilket kan ses nedan.

På 80-talet satte man panel över det här lilla fönstret. Nu har det fått komma fram igen. Som tur var fanns alla fyra bågarna bevarade uppe på vinden. Alla bågarna hade en trasig ruta var. Jag köpte begagnat munblåst glas av en glasmästare som också fick skära till rutorna. Bågarna är av en gammal modell där glaset sitter i en träskåra. Egentligen används inte kitt till denna typ av båge men jag har ändå fyllt ut med kitt runtom  då jag ville täta lite extra, både på insidan och utsidan. 

På 80-talsversionen fanns det en låda (ungefär som en knutlåda) på mitten av baksidan. Under panelen kom den här vackra följaren fram. Förmodligen är den tillkommen på, gissningsvis, 1930-talet då sockensnickaren Klinga verkar ha genomfört en del renoveringar. Klinga ägde gården från tidigt 1920-tal till slutet av 50-talet. Följaren kommer troligtvis från ett loggolv och är fäst med bultar genom ytter- och innervägg. Någon gång verkar det ha brunnit i huset och innerväggen har då blivit skadad, följarens syfte är att hålla samman väggarna. 

Fönsteromfattning helt i trä. Det krävs mycket att få till dem då väggarna är så ojämna. Inget foder blev det andra likt. (Ja, jag ska tvätta rutorna från färg och olja när allt börjar bli klart).

Panel i varierande bredd. Endast grundmålad än så länge. Jag har valt att sätta klippspik på locklister och fönsteromfattningar. Tyvärr hade jag inte tillräckligt många för att det skulle räcka till allt. 

Fortsättning

Röt- och päronträdsskadan är timrade och syllstockarna lagade. 
Efter all rivning och rensopning har jag drevat med lindrev. Mellan stockarna har jag varit extra noggrann men även i de djupa sprickorna har jag drevat rätt mycket. 

Sedan på med vindpapp, panel i varierande bredd och fönsterfoder.

Sedan på med locklister och vattbrädor.

Uppe på gaveln satt ett litet ospröjsat fyrkantigt fönster. Hade velat byta till samma modell som tidigare men tyvärr var även de små bågarna för stora, så det fick bli detta fönster istället. Det blev mycket bra ändå.

Här försöker vi återskapa de äldre fönsterfodren. 
Jag var inte riktigt nöjd med Ottossons guldgula så jag bytte nyans till deras herrgårdsgula istället, en mer klarare gul färg.

 

Här igen!

Nu gör jag ett nytt försök att försöka hålla igång bloggen. Renoveringen har tyvärr stått stilla i många år men sedan ett halvår tillbaka har jag lyckats dra igång det igen. Detta blir i huvudsak ett bildinlägg då jag vill visa vad som skett under halvåret. Tyvärr samarbetar inte mobilen med datorn, bara vissa bilder överförs. Jag skulle egentligen vilja lägga in några nyare bilder på panelen samt bilder innan starten av renoveringen men där har jag istället lagt in ett par bilder som redan fanns i bloggen. 

Denna bild, samt efterföljande, fick vi av en granne som hjälpte till vid renoveringen på 1980-talet. Jag är så tacksam över att de tog dessa bilder innan de började. Från farstun har man antingen kunnat kliva in i rummet, till höger eller köket, till vänster. Under renoveringen ändrade man detta, byggde badrum i farstun, satte igen dörren till höger och öppnade istället upp för en dörr mellan kök och rum. 

Skorstenen är nätt och har en vacker profil. Taket är nog något flackare än vad det senare kommer att bli.

Enligt Gods och gårdar uppfördes flygeln på 1840-talet. Det får man dock ta med en nypa salt då det förekommer mycket faktafel i böckerna (för övrigt är bilden från boken tagen 1910 eller tidigare och boken tryckt 1940). Mäklaren daterade byggnaden till 1700-tal, vilket jag håller med om, men gällande endast halva huset. I Gods och gårdar angav man oftast renoveringsåret/ombyggnadsåret som nybyggnadsår. Hade man gjort en större modernisering är det klart att man ville flytta fram åldern på huset. 

1980-talsrenovering. Ganska likt men ändå inte. Taket är förlängt med en pannrad = större takutsprång.

Från början har alltså flygeln varit mindre, endast ett kök med murstocken intill ytterväggen. Yttertaket har varit belagt med tjärade handhyvlade brädor med små vattrännor. Under tidigt 1800-tal fanns det endast fem fönsterlufter på båda bostadshusen tillsammans, så nya fönsteröppningar har tagits upp under 1800-talet.

På 80-talet byttes alla fönster. Jag valde att behålla dessa då de är av helt okej kvalité och skiljer sig inte så mycket från 1800-talsfönstren. Jag har bytt ut yttre glaset mot nytillverkat valsat glas som ger ett otroligt vackert ljus. I somras lagade jag kittet som behövde det samt kittade om alla innerglas.

1980-tals beklädnad. Tilläggsisolerat med glasull och gjuten grund. Hade hoppats på att det bara skulle vara putsat eller gjutet på utsidan men tyvärr har man gjutit även på insidan, under hela huset.

Vid murstocken kunde de dock inte gjuta igen allt. Här ses gammal spritputs på natursten. Resten av grunden har jag bilat en hel del på men det återstår mycket. Målet är att kunna få fram så många stenar som möjligt. Där det saknas sten kommer jag att putsa igen med hydrauliskt kalkbruk. 

Efter avklädnad av panel, vindpapp och isolering. Upptäckte att det ska sitta ett litet trekantigt fönster högst upp. Det har förmodligen varit täckt av panel sedan 1930-talet, då det inte finns med på de äldre bilderna. Det andra hålet där uppe tros ha sågats upp med motorsåg för att kunna kasta ut material från vinden. Under fönstret är det en gammal rötskada.

Glasull över allt.

Skadade syllstockar på nästan alla sidor. Här även med myrbo av skogsmyra.

Här har det tydligen växt in ett päronträd. En konstig lagning hade gjorts här.

Rötskadan under fönstret i köket.

Lagningen efter päronträdet.

På baksidan kom en liten fönsteröppning fram.

Ännu mer rivning.

Lite renovering av fönster, grund och lada

I stort sett hela sommaren har jag renoverat fönster till flygeln. Fönstren som sitter där idag är från 1980-talet och det är faktiskt dessa som jag renoverat. Först hade jag inte tänkt behålla dessa utan byta ut dem mot gamla fönster som jag hittade uppe på magasinet. Vid en närmre koll på dessa fönster så såg jag att det inte fanns tillräckligt antal fönster av samma storlek. Åttiotalsfönstren är ändå okej, de är av trä, har riktiga fasta spröjsar och har rätt rutindelning. Det som skiljer dem från de gamla fönstren är att de inte riktigt har rätt proportioner, de gamla såg eventuellt ut att ha varit något högre och lite smalare. Förmodligen var de också enekelfönster med innerbågar istället för kopplade tvåglas. Om jag hade valt det ursprungliga utseendet hade det behövt tillverkas nya fönster och karmar eller eventuellt köpa begagnade. Jag har letat en hel del efter begagnade och det svåra är att få rätt mått och rätt rutindelning. När man väl hittat det någorlunda rätta måttet så finns det oftast bara en eller två av samma sort. De flesta som har fönster till salu har flera fönster av udda storlekar eller så har de samma mått men fönstertypen stämmer inte. Det verkar vara vanligare att sälja exempelvis flaggfönster eller annan typ av rutindelning. Det skulle väl egentligen gå att få ihop till 6 fönster av rätt fönster om man köper av olika personer men det skulle lång tid och jag vill ju bli klar någon gång också. Därför kom jag fram till att det bästa alternativet nog blir att behålla åttiotalsfönstren. För att ge dem ett äldre utseende så har jag bytt ut alla glas i ytterbågarna mot valsat glas. Det gjorde en jättestor skillnad! Fönstren blir mer levande än med de alldeles platta glasen. Det gör inget att innerbågarna har floatglas, det tänker man inte på. Senare tänkte jag också byta ut fönsterhasparna, de som sitter där har dålig passform och så är de ganska fula. 

Före

Påbörjad renovering

Efter. Nyansen är Ottossons guldgula

Sedan har jag också hållit på med grunden. En bit på ena kortsidan och nästan hela framsidan är nu nästan klart. Jag vet inte om jag vågar sätta något kalkbruk nu, det tar ju ett bra tag för det att härda och då får det inte vara minusgrader. Däremot så har jag en öppen säck som jag helst vill få slut på, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra. 

Runt ladan har det dränerats eftersom det har blivit mycket vatten runt ena kortsidan och en del av baksidan på våren. Även i ena "avdelningen" inne har det varit som en sjö med vatten efter snösmältningen. Det som också hänt sedan senaste blogginlägget är att jag har satt upp panel på båda kortsidor och en del av framsidan, målat, tagit ner träd mot skogen, lagt upp en grund av stenar under syllstockarna, gjort några av knutlådorna och tjärat nock- och vattbrädor. Vid dräneringen fick de även gräva bort stubbarna och jämna till marken bakom byggnaden. 

Baksidan. Det som är kvar här är att lägga stenarna tillrätta, tillverka, måla och sätta upp portar på kortsidan, knutlådor till alla knutar. Sedan skall den även målas med slamfärg en gång till men det gör jag förmodligen nästa år.

Framsidan. Förutom att samma saker gäller här så skall dörren till höger upp igen och öppningen ovanför porten skall jag fundera lite på. Först trodde jag att det hade suttit en lucka där men det verkar inte finnas spår av gångjärn så nu funderar jag på om det skall vara på något annat sätt.

Byta timmer och lägga om tak

Nu har arbetet med ladan kommit igång ordentligt. Först lyftes den med domkrafter och rätades upp lite eftersom den tidigare hade sjunkit i hörnen. Det var ju inte så mycket av de nedersta timmerstockarna som fanns kvar där. Sedan har en hel del stockar bytts ut men det återstår fortfarande att byta några till. Det nya timret har timmermannen bilat med en yxa som till formen är typisk för regionen. Det gör att timmerstockarna ser precis ut som de gamla förutom att de är av nytt virke.
En grävskopa har också varit på besök och flyttat en stooor sten som ladan vilade på. Det såg nämligen ut som att stenen (eller väggen) hade flyttat sig och därför vilade inte knuten så bra på denna sten. Nu ligger det en annan grundsten där istället. Det har ju tidigare funnits flera andra ekonomibyggnader på gården och därför ligger det, både naturstenar som troligtvis används som grundstenar och huggna, stenar lite här och var på tomten. Utöver stenbytet har det även tillkommit några nya små grundstenar som bär upp mellanläggen och timmerstockarna. Tidigare låg de nedersta stockarna direkt på backen, så för att de nya skall komma upp lite är det nödvändigt med några fler stenar.
De senaste dagarna har teglet plockats ner på backen, dålig läkt har rivits bort (det visade sig att all läkt var mycket dålig) och några dåliga takbrädor har tagits bort och ersatts med nya. De nya brädorna är vankantade precis som de gamla, däremot har de inte de små frästa rännorna som de gamla har.

Utbytta stockar på baksidan

Det här var den bättre sidan av taket

Byte av takbrädor påbörjat

Läkten borta och rensopat

Sådana här små vattenrännor finns på de gamla brädorna. De skall täckas av en lockbräda

Renovering av ladan påbörjad

I somras passade jag på att bland annat måla dörrarna och en del av väggarna på ladan, även fast taket inte är omlagt eller stockarna utbytta (se inlägget nedan).

Innan jag började måla så rev jag bort den mesta av panelen. Framsidan var delvis panelad innan och även hela kortsidan mot vägen hade en panel. Tyvärr var skicket på stockarna mycket sämre än vad jag hade räknat med, så det kommer troligtvis bli en panel på de dåliga delarna i alla fall. Stockarna som ligger mellan de stora portarna är helt lösa. De bara verkar ha blivit avsågade när de gjort öppningarna för portarna, så detta måste timmermännen titta på när de kommer.

Innan målning. Algpåväxt och nästan all färg bortnött.

Efter ordentlig borstning med stålborste (även in emellan brädorna), maskinslipning x 2, lagning av öppning, "shellackning" av kvistar och rostskyddsfärg på järndetaljer (dock i två olika nyanser). En av brädorna i porten närmast gick av när den blev borstad, därför är det en öppning där på den här bilden.

Portar efter första strykningen. Enligt Länsstyrelsens plan skulle antingen tjära med eventuellt svart pigment användas eller en linoljelasyr. Jag valde lasyren eftersom det troligtvis var någon form av lasyr som de var behandlade med innan. När dörrarna slipades så luktade det dock tjära så troligtvis var det ändå detta som hade använts men då hade jag redan köpt färg så då fick det bli den i alla fall. Egentligen skall det ju inte gå att måla över tjära med något annat än just det men här verkar det ändå ha funkat. Kanske är det för att det var så himla länge sedan de blev målade. Även järndetaljerna målades med lasyr.
Receptet på linoljelasyren som användes:
1/3 rå linolja
1/3 balsamterpentin
1/3 svart linoljefärg (Ottossons bensvarta)

Andra strykningen. Utomhus blir linoljefärg matt efter ett tag så tanken är att de blanka partierna skall bli lika matta som de övriga. Bilden är tagen precis efter andra strykningen och nu är portarna mycket mattare. Om det däremot fortfarande är flammigt i sommar så skall de då målas en gång till så att portarna blir jämnblanka. Timret är målat med Falu ljusröd. Jag har dock lämnat de stockar som skall bytas ut eller få panel på sig.

En rolig grej som jag hittade på kortsidan när panelen togs bort. Det verkar vara någon som har ristat ett mönster i stocken... Det är placerat precis mitt under den före detta öppningen på kortsidan. I det som finns kvar av det gamla stallet finns det också olika inristningar i stockarna. Vissa verkar vara bomärken, ett av dem återkommer också på stora bostadshuset och på ladan, och andra inristningar verkar vara namn (hästnamn?) och årtal. Det här på kortsidan av ladan vet jag dock inte riktigt vad det kan betyda. Om öppningen nu har varit en ingång så kanske det har varit för att hålla borta något form av väsen kanske? Kanske föreställer det då flera kryss bredvid varandra?

Efter målning med Falu ljus (jfr inlägget nedan).