Bilder från Kulturhistorisk byggnadsinventering i Heby kommun 1982

Tyvärr blev bilderna väldigt mörka. Att scanna in dem funkade inte så bra så fick fota av dem. Dessa bilder kommer som sagt från en byggnadsinventering. Vissa av dem, en på flygeln, utedasset och en på smedjan, är större då de är tagna från boken som utgavs efter inventeringen. De tre byggnaderna ansågs vara speciellt kulturhistoriskt värdefulla. Resten av bilderna kommer från en kopia på småfoton som Västmanlands läns museum har i sitt arkiv. 

Det här utseendet fick flygeln troligtvis runt 1800-talets mitt (i alla fall om man skall tro boken Gods och gårdar). En del av flygeln är troligtvis från 1700-talet (köket) sedan har den någon gång, blivit utbyggd med en kammare och även påbyggd på höjden med ett vindsutrymme. Utbyggnaden på framsidan, det orientaliska templet, är byggt under andra halvan av 1800-talet. Under 1980-talets mitt renoverades flygeln. Bland annat spikades det ett nytt undertak, väggarna tilläggsisolerades, grunden cementerades, fönstren byttes till kopplade men dock med spröjs i ytterbågen, det orientaliska templet revs och nytt byggdes ett liknande innehållande ett badrum.

Nuvarande utseende

Orientaliskt tempel med symmetri.

Tempel utan symmetri och lite för breda bågar.

Den här utformningen är nog lite typisk för Västmanland. Jag har sett många sådana, oftast med en målad sol som går upp. Tror till och med att den typ av sol kallas för Västmanländsk sol.

Detaljer ovanför fönster som tyvärr försvann i renoveringen på 80-talet.

Lägg till bildtext

Lite annorlunda utseende idag men fönstret är helt okej för att vara modernt.

Magasinet har det dock inte hänt så mycket med.

Från en annan vinkel eftersom det stod träd i vägen.

Magasinet från en annan vinkel. Fönstret på ovanvåningen är numera borta. Troligtvis har det fallit sönder, man kan ana här att det är i dåligt skick.

Så som det såg ut innan jag började renovera. Inte så stor skillnad mot 82.

På fasaden runt entrén är det vitmålat och grusplanen är helt fri från ogräs, annars var det sig likt.

År 2010 eller något sånt.

Här är allt sig likt, förutom alla grejer då och tapeten.

Smedjan som inte finns kvar. Här var den i väldigt dåligt skick. 

Smedjan.

Det som finns kvar av smedjan.

Utedasset som inte heller finns kvar.

Platsen där utedasset troligtvis stått.

Stora huset och magasinet

Ladan från infartsvägen. Här var det som synes en utbyggnad från mittenpartiet av ladan. Den har inte funnits där från början och idag är den helt borta igen.

Ladan från infartsvägen.

Ladan från andra hållet. Här kan man skymta en öppning/dörr på gaveln. På framsidan finns det vad jag kan se en smal port som leder in till mittendelen av ladan. Troligtvis lär det finns en liten port till höger om denna, som leder till den högra sektionen.

Ladan från framsidan.

Ladugården. Den är sig lik, hålet upptill är en öppen port.

Ladugården.

Materialval, trä och plåt

Lite funderingar angående två byggnadsmaterial...
Att använda bra material är så otroligt viktigt. Målet är att de renoveringar som görs inte skall behöva göras om helt och hållet igen efter några år. Helst skall de material som väljs vara fullt dugliga om hundra år. Dels eftersom jag, efter noga övervägning, har valt att det skall se ut på detta sätt, dels att de både på kort och lång sikt kommer att bidra till byggnadernas kulturvärde och som en bonus så blir det även mer miljövänligt att slippa byta ut.
När det gäller till exempel trä är det viktigt att trädet har vuxit långsamt, alltså inga "moderna" snabbväxande träd. De som har vuxit långsamt har fler årsringar och det är även mycket tätare mellan ringarna. Detta gör att det långsamväxande blir hårdare och även tyngre. Denna typ är mycket hållbarare än virke som är lätt och snabbvuxet, då det sistnämnda har en större tendens att börja ruttna. För att vara kulturhistoriskt korrekt är det långsamväxande alternativet också rätt att välja i äldre hus. Hur får man då tag i virke av bra kvalité? Jo, man får vända sig till en såg med inriktning på kvalitetsvaror eller så kan man också köpa från vissa byggnadsvårdsbutiker men de har oftast bara ett mindre lager av trävaror. Utbudet som finns på de konventionella byggvaruhusen är många gånger undermåligt. Där är det billigt och snabbt som gäller i tillverkningen av trämaterialen.
Vid renoveringen av Hanbobyggnaderna väljs om möjligt galvaniserad plåt. I vissa fall där det har varit lämpligare har zinkplåt används. Ingen av dessa är färdiglackade och detta är ett medvetet val. Plåtdetaljer som är industrilackade kommer med tiden att flagna och det är ju så fult. De är även svårare att underhålla eftersom man måste få bort all lack innan den kan målas. Sådan plåt SER också fabrikslackad ut (även när den inte flagnar) och det finns inget positivt med det utseendet. Därför är det mycket bättre att välja exempelvis galvad plåt som sedan får härda i cirka tre år för att sedan målas. Det går nämligen inte att måla direkt på den eftersom färgen inte får något bra fäste. Visserligen går det att tvätta plåten med thinner så att den blanka ytan försvinner men det är ju inte speciellt bra. Vid målningen bör man först använda en rostskyddsfärg (helst en linoljebaserad typ järnmönja) och därefter måla med en vanlig linoljefärg i valfri kulör. Färgen kommer också med tiden att flagna men denna släpper i små flagor och så är den lätt att underhålla, precis som det skall vara.

Sommaren

Under sommaren har jag sysslat med lite olika projekt. Det första jag gjorde var att borsta och slipa rent den långa stegen som sitter fastskruvad vid ena kortsidan på stora huset. Sedan målades den med 2-3 lager rostskyddsfärg, samma nyans som takstegen fick. Tanken är att den stående stegen skall ha samma kulör som fasaden men jag vet inte hur bra det funkar att måla med slamfärg på järn.
Målning av ladan har påbörjats. Använder Falu ljusröd med tillsatt linolja eftersom det i princip inte går att få tag på den ljusröda utan linolja. Har även börjat bryta bort panelen på ladan men tyvärr är timret i ganska dåligt skick. I höst skall i alla fall timmermännen komma och byta ut stockar och de kommer även lägga om och laga taket.

Såhär såg stegen ut innan målning

Här är den efter målning med rostskyddsfärg 

Det som har upptagit den mesta tiden i sommar är murningen av grunden. Under våren har den mesta av den gamla betongen och cementen slagits bort. Marknivån runt byggnaden har sänkts (med spade, tog en himla tid!). Sedan har fogarna och stenarna borstats rena och där det har saknats stenar har jag passat in nya stenar. Har även använt mig av gamla trasiga tegelpannor som jag slagit till små skärvor som jag sedan stoppar in för att fylla ut där det varit för stora hålrum mellan stenarna. Då går det att bygga upp lite bredare fogar utan att kalkbruket börjar tappa formen och så sparar man även in på bruk. Det bruk som används är Målarkalks hydrauliska Jurakalkbruk Kh 100/400 0-3 mm. Det funkar mycket bra men de fogar som hade gjorts senast (strax innan det blev 35 grader varmt) sprack delvis sönder, så den biten fick jag göra om.

Istället för tegelrör i grunden har det murats in luckventiler i gjutjärn. Det blir så mycket snyggare! Det blir också svårt för råttorna att ta sig in under huset.

Här följer några bilder på baksidan. För att se hur det såg ut innan kan man gå till något av de äldre inläggen.

Grunden på baksidan är här nästan helt klar i alla fall.
Det är bara en liten bit kvar vid hörnet.
Några av fogarna som redan är gjorda skall dock fyllas ut med lite mer bruk.

Pågående arbete. De små stenarna kommer från åkern där några stora stenbumlingar sprängdes tidigare i somras. Tegelskärvorna är från tegelpannor som redan var trasiga, som jag då har slagit sönder i mindre delar. Tegelbitarna är intryckta ganska långt så att de inte skall synas sedan när grunden fogas.