Rivning av köket, fortsättning

På väggen bakom städskåpet i köket hittade jag något kul. På väggen satt det en masonitskiva och bakom den en pärlspontpanel. Min teori är att detta har varit ett slags serveringsskåp med hyllor ovanför pärlsponten (där man ser de gamla tapeterna). Där pärlsponten är brunmålad (tidigare grön) har det troligtvis funnits ett stängt skåp och pärlsponten har utgjort baksidan på skåpet. Bakom pärlsponten finns det cirka fem-sex olika lager med tapeter, så man verkar ha tapetserat om ofta. Jag gissar att serveringsskåpet också är från 1947 även fast det känns äldre.



 





Detta är varför man inte ska anlägga ett badrum/toalett på övervåningen. Det vita masonittaket skulle inte vara kvar så det rev jag bort, troligtvis tillkom det vid renoveringen på 1970-talet. Bakom det fanns ett grönt pappspännt tak, troligtvis från början av 1900-talet. Det är målat med flera lager färger, i många olika nyanser. Under det fanns det vissa rester av en gul tapet med blommönster som varit tapetserad direkt på trätaket. Som sagt är det inte bra att lägga ett badrum eller toalett på övervåningen, om det blir läckage kan skadorna bli stora. Här har vatten kommit från toalettutrymmet på övervåningen och förstört trätaket. Skadan är däremot ganska begränsad så förhoppningsvis kan man ta bort de skadade delarna och skarva i nya brädor.

 

I taket kan man se hur stort det tidigare skafferiet varit. Ett sådant stort skafferi är det tanken att det ska bli i det nya köket.


 



Bakom den gamla masoniten på väggarna sitter det fasspont. Här har det suttit köksskåp och baksidan av dessa har utgjorts av fassponten. På övriga väggar är panelen omålad. Tanken är att återanvända fassponten så gott det går och ersätta med ny om det skulle behövas på något ställe. Sedan ska allt målas, kanske i ungefär samma ljusgula kulör som är på denna panel.

Alltså blir det troligtvis gulmålad fasspontpanel på väggarna. Eventuellt ska "serveringsskåpet" få hyllor och skåp till underdelen, det beror på om det får plats vid vedspisen. Trägolvet ska behållas och skarvas snyggare där det nu är skarvat fult. Vid diskbänken har man nämligen sågat upp en del av golvet med en motorsåg och sedan har man inte brytt sig om hur skarvarna sett ut. Trägolvet ska målas i diagonala rutor med linoljefärg, kanske i vit/grå och en lite mörkare grå. Trätaket ska, som sagt, skarvas i på ett snyggt sätt vid skadan och sedan ska hela målas i vit limfärg. Spiskupan ska skrapas ren från plastfärg och sedan målas i en vit nyans. Där dagens elspis står blir det troligtvis ett utrymme för ved, den ska få samma rundning som spiskåpan, så det inte blir ett 90 graders hörn. Köksinredningen måste specialbeställas och platsbyggas. Eftersom det kommer bli tre höga fönster i köket skulle man inte kunna ha någon vanlig sammanhängande skåprad. Taket är också det för lågt för många vanliga standardskåp.

Rivning av köket

Köket i stora huset är troligtvis renoverat i början på 1970-talet. Det är ett typiskt barkök med rätt gälla färger. Jag tycker inte att ett barkök passar så bra i en 1800-talsbyggnad. Inte heller en köks-ö skulle passa speciellt bra. Inte heller kan man gå efter gamla förlagor eftersom det i princip inte fanns något "riktigt" kök på de vanliga gårdarna under 1800-talet. I princip bestod dessa "kök" av en bakugn och en öppen härd. Vedspisarna började tillverkas först i slutet av 1800-talet och det kan hända att det dröjde enda till 1920-talet innan man fick en vedspis i sitt kök. Förutom den öppna elden och ugnen fanns det oftast en eller ett par lösa stora skåp placerade i köket och ett skafferi som var stort nog att gå in i. Vissa hävdar att man lika gärna kan bygga ett kök i mer modern stil eftersom man ändå inte kan bygga ett "1800-talskök", samma sak är det med badrum. Jag hävdar dock att man ska försöka få köket och badrummet att smälta in mer i den övriga miljön. Varför inte bygga ett kök/badrum så som man antar att det skulle ha sett ut om man hade haft det vi idag kallar kök under 1800-talet? Det finns idag många fina kök på marknaden som är inspirerade av 1800- eller 1700-talets formspråk. Det finns även många vackra spisar och kylskåp som inte ser alltför postmodernistiska ut.



1970-talskök

Små skafferier, troligtvis byggda på 1940-talet.



Spiskåpan som troligtvis är original finns bevarad. Den är däremot bemålad med en hemsk plastfärg. Vedspisen heter "Norma" och är troligtvis från 1910-talet. I det bortre högra hörnet har den gamla härden troligtvis funnits och bakom kakelplattorna kan det finnas en gammal bakugn.






 

Plastmattan skulle bort, så var det bara. När jag började riva bort den såg jag att det fanns en masonitskiva som underlag, under denna hittade jag ett grönmålat golv. Detta golv bestod av små kvadrater i masonit och hade blivit rejält slitet på vissa ställen, vilket man ser på bilden. Golvet har även blivit målat i flera olika omgåmgar, i olika gröna eller grönblå nyanser. Under detta trodde jag inte att det skulle finnas något intressant men det visade sig visst att det fanns ett äldre trägolv under. Detta är inte original utan troligtvis från 1900-talets början. Det gröna masonitgolvet skulle kunna vara från 1920-talet men troligtvis är det från 1947. Detta årtal stod skrivet på trägolvet i närheten av diskhon.

 



Såhär såg det ut när vi tog bort skåpinredningen... Nu har råttorna inga hus kvar :/ På väggen kan man ana hur de gamla skåpen varit placerade, troligtvis från och med 1947, då köket verkar ha genomgått en omfattande renovering.

Eftersom det är svårt att hantera fler bilder i samma inlägg gör jag ett nytt inlägg med några fler bilder på köket under rivning. 



Funderingar gällande ytterpanel

Jag har funderat länge på vad det ska bli för panel på huset. Sedan 1970-talet har huset haft en faluröd locklistpanel. Jag tycker att denna typ av panel inte passar husets övriga arkitektur. Man ser tydligt att den person som lät uppföra huset har tagit inspiration från en herrgård. Då tänker jag framförallt på byggnadens valmade mansardtak, stränga symmetri, klassiskt utformade takfotslådor och dess stora sal. Det jag menar med symmetri är, bland annat, att alla fönster är placerade på ett harmoniskt sätt. Till och med på taket sitter det två "skorstenar" även fast den ena bara sitter där för ögats skull. Det finns bara en murstock även fast man vill ge sken av att det finns två. Den "falska" skorstenen är en så viktig detalj för att huset ska se balanserat ut.
Även trädgården har varit anlagd efter klassisk herrgårdsmodell, om än något mindre. Även denna har präglats av viss symmetri; äppelträden har stått i långa raka rader, på var sida i trädgården. Snöbärbuskar har planterats på var sida om mangårdsbyggnaden för att förstärka inramningen. Inte att förglömma de två flyglar som har flankerat huvudhuset och förstäkt intrycket av en liten herrgårdsanläggning. Mellan dessa flyglar har det funnits en lång grusgång (troligvis var det från början en sandgång, då inte grus fanns förrän i början av 1900-talet). Grusgången har övergått i en grusplan framför de två flyglarna och mangårdsbyggnaden, i mitten av denna grusplan har det funnits (och finns även nu) en liten rondell där alla möjliga olika sorters blommor är planterade. Att anlägga en sådan rabatt kommer från början från herrgårdarna. När kusken körde upp ägarna till corps de logiet behövde han smidigt vända och det gjorde han då genom att köra runt rondellen. Även det faktumet att mangårdshuset har varit centralt placerat i trädgården kan man härleda till herrgårdarna. Tomten på båda sidorna om huset är lika lång och förut har det funnits tomt på baksidan av huset med, cirka 44 meter tomt framför huset och lika långt bakom. Idag finns det ju bara ett par meter trädgård bakom, när nya ladugården byggdes så gjordes en väg till denna direkt bakom bostadshuset. Innan dess var det trädgård där och en bra bit ner av det som idag är åkermark.

Åter till ytterpanelen. Herrgårdsbyggnaderna har oftast en putsad, slät fasad. Därför ville man på de lite större gårdarna, som ändå inte var en herrgård, där man hade en ståndsmässig bebyggelse, oftast ha en så slät panel som möjligt. Slätpanel (ej spontad) var en typ av panel som användes tidigt på de större gårdarna. Detta är dock nog inget som skulle passa på huset, den typen av panel känns lite för gammal och "fin".
På husets baksida satt det ju en dubbelkantad fasspont. Det är också en panel som ger ett relativt slätt intryck. Jag har funderat på om man ska gå på den linjen, så att den gamla panelen eventuellt kan behållas. Jag vet att den inte är original eftersom den täckte över det lilla vindsfönstret men det känns ändå som att fasspont kan vara ett bra alternativ. Fasspont och pärlspont brukar allra oftast målas med någon linoljefärg, till exempel grå, gul eller grön. Fassponten som sitter på huset verkar dock alltid ha varit målad i faluröd färg.
När jag sedan hittade pärlspont på krotsidan så har jag även börjat fundera på det alternativet. Den är relativt välbehållen och den skulle mycket väl kunna återanvändas. Jag är inte helt säker på om den är original eller inte. Det man kan se är att den är uppsatt vid ett annat tillfälle än fassponten, eftersom andra spikar har används och spikraderna sitter även på olika höjd på de olika sidorna. Kortsidan är den sida som inte får solljus direkt på sig, den är även bättre skyddad mot regn och blåst än de övriga sidorna. Baksidan, till exempel, är mer utsatt och därför kan man anta att den sidan har blivit renoverad innan kortsidan.
På den andra kortsidan, där det inte fanns någon äldre panel bakom, stod det ju ett årtal på en timmerstock: 1934. Troligtvis har ägaren panelat om huset då, men frågan är om det är fasspontpanelen eller pärlspontpanelen som det gäller (eller kanske ingen?).
Huset verkar dock alltid ha varit färgsatt med faluröd färg. Timret är rödmålat och även pärlsponten och, som sagt, fassponten. Husen målades i ljus röd färg för att efterlikna Riddarhuset i Stockholm, vilket under lång tid var förebild för herrgårdarna, vilka i sin tur låg som föredömme för de mindre gårdarna. Så det känns inte aktuellt att byta färg på huset, om det alltid har varit målat i ljus faluröd färg så ska det förbli så.

Både fasspont och pärlspont började tillverkas runt 1850 men det verkar däremot ha blivit en vanlig ytterpanel först vid förra sekelskiftet. Jag tycker inte att det skulle göra så mycket om huset skulle få ett något "yngre" utseende. Oftast så har man ju ändå inte byggt i en enhetlig stil hela huset igenom, utan stilarna har blandats. Under åren kan det även tillkomma förändringar men dessa kan ändå vara värda att spara, så länge det blir harmoniskt.
Efter lite funderingar kom jag fram till, att eftersom det finns en möjlighet att pärlsponten är original, så ska jag försöka återanvända den så gott det går. Till de andra sidorna ska det därför beställas ny ohyvlad pärlspont i samma tjocklek och bredd som den tidigare. Detta gör att huset kommer få ett mer originellt utseende, den vanligaste paneltypen är ändå locklistpanel. Panelen kommer att se mer slät ut, vilket passar "herrgårdsstilen".

Mer rivning av ytterpanel

Baksidan med fassponten som fanns bakom tilläggsisoleringen. Precis som jag misstänkte har det funnits fem fönster på nedervåningen. Bakom de igenslagna fönstren finns de gamla fönsterkarmarna kvar :) Ska se om de går att använda. Under fönstret till vänster (där det är lagat med nyare brädor) visade sig att det var ett stor hål i timmret. Det är vanligt med skador under gamla fönster eftersom det lätt kan rinna ner vatten där. Dessa skador är dock inte speciellt allvarliga.

 



På kortsidan dök det plötsligt upp en pärlspontpanel under locklistpanel och tilläggsisolering. Frågan är om det är denna panel som är från 1930-talet, eller om den kanske är äldre. Spinkarna ser något äldre ut än de till fassponten. Alltså på det här huset har det suttit minst tre olika paneler och från allra första början hade huset inte någon panel över huvud taget. Troligtvis har det från början varit meningen att det ska vara panelat, men när man bygger ett nytt timmerhus kan det ibland stå utan panel några år och för att då skydda huset målar man timmerstockarna.
På den här kortsidan har det suttit tre fönster längst ner, till skillnad från andra kortsidan där det bara har varit två (på varsin sida). Uppe i sovrummet har det suttit två fönster på var sida om det nyare. Varje kattvind har haft ett litet trekantigt fönster. Ett av dessa amå fönster satt faktiskt kvar bakom extra glasull. Det matchar de små fönstren på långsidorna.

 





Baksidan igen. Som sagt var det ett stort hål under ena fönstret. Det som syns bakom är några plankor som är spinkade på väggen på insidan. Under de tre fönstren som är längst bort sitter det nyare timmerstockar och dessa är inte ett dugg rötskadade. Däremot är några av dem brandskadade... men troligtvis var de tillräckligt bra för att använda.

 

Dubbelfasspont i olika bredder.

 



Pärlspont på ena kortsidan. Alla har samma bredd, ca 120 mm.
 



Ja, så här såg det ut på framsidan när jag tog bort de brädor som var fastspikade mitt på väggen. Brädorna var relativt tunna och bakom satt det en hel del glasull. På vissa ställen ser man lite av panelen som sitter på insidan i köket. Det som ska göras här att fylla i med lindrev istället och sedan spika en planka på detta.

 



Jag ritade den här bilden lite snabbt och slarvigt. Det är i så här jag hade tänkt att huset ska se ut när det blir klart. Jag är fortfarande osäker på vad jag ska ha för räcken till verandan men som tur är behöver man inte bestämma sig för det riktigt än. Jag har inte tänkt mig att ha stuprör, utan en fotränna, ungefär som det ser ut idag. På taket ska det ligga enkupigt och handslaget tegel. Ett tag funderade jag på att låta göra ett falsat plåttak men som tur var kom jag underfund med att det inte var den bästa idén. Självklart ska det vara tegeltak eftersom huset ligger i ett område där det har funnits väldigt många tegelbruk, så då är det ganska naturligt att gå på den linjen.