Jag har funderat länge på vad det ska bli för panel på huset. Sedan 1970-talet har huset haft en faluröd locklistpanel. Jag tycker att denna typ av panel inte passar husets övriga arkitektur. Man ser tydligt att den person som lät uppföra huset har tagit inspiration från en herrgård. Då tänker jag framförallt på byggnadens valmade mansardtak, stränga symmetri, klassiskt utformade takfotslådor och dess stora sal. Det jag menar med symmetri är, bland annat, att alla fönster är placerade på ett harmoniskt sätt. Till och med på taket sitter det två "skorstenar" även fast den ena bara sitter där för ögats skull. Det finns bara en murstock även fast man vill ge sken av att det finns två. Den "falska" skorstenen är en så viktig detalj för att huset ska se balanserat ut.
Även trädgården har varit anlagd efter klassisk herrgårdsmodell, om än något mindre. Även denna har präglats av viss symmetri; äppelträden har stått i långa raka rader, på var sida i trädgården. Snöbärbuskar har planterats på var sida om mangårdsbyggnaden för att förstärka inramningen. Inte att förglömma de två flyglar som har flankerat huvudhuset och förstäkt intrycket av en liten herrgårdsanläggning. Mellan dessa flyglar har det funnits en lång grusgång (troligvis var det från början en sandgång, då inte grus fanns förrän i början av 1900-talet). Grusgången har övergått i en grusplan framför de två flyglarna och mangårdsbyggnaden, i mitten av denna grusplan har det funnits (och finns även nu) en liten rondell där alla möjliga olika sorters blommor är planterade. Att anlägga en sådan rabatt kommer från början från herrgårdarna. När kusken körde upp ägarna till corps de logiet behövde han smidigt vända och det gjorde han då genom att köra runt rondellen. Även det faktumet att mangårdshuset har varit centralt placerat i trädgården kan man härleda till herrgårdarna. Tomten på båda sidorna om huset är lika lång och förut har det funnits tomt på baksidan av huset med, cirka 44 meter tomt framför huset och lika långt bakom. Idag finns det ju bara ett par meter trädgård bakom, när nya ladugården byggdes så gjordes en väg till denna direkt bakom bostadshuset. Innan dess var det trädgård där och en bra bit ner av det som idag är åkermark.
Åter till ytterpanelen. Herrgårdsbyggnaderna har oftast en putsad, slät fasad. Därför ville man på de lite större gårdarna, som ändå inte var en herrgård, där man hade en ståndsmässig bebyggelse, oftast ha en så slät panel som möjligt. Slätpanel (ej spontad) var en typ av panel som användes tidigt på de större gårdarna. Detta är dock nog inget som skulle passa på huset, den typen av panel känns lite för gammal och "fin".
På husets baksida satt det ju en dubbelkantad fasspont. Det är också en panel som ger ett relativt slätt intryck. Jag har funderat på om man ska gå på den linjen, så att den gamla panelen eventuellt kan behållas. Jag vet att den inte är original eftersom den täckte över det lilla vindsfönstret men det känns ändå som att fasspont kan vara ett bra alternativ. Fasspont och pärlspont brukar allra oftast målas med någon linoljefärg, till exempel grå, gul eller grön. Fassponten som sitter på huset verkar dock alltid ha varit målad i faluröd färg.
När jag sedan hittade pärlspont på krotsidan så har jag även börjat fundera på det alternativet. Den är relativt välbehållen och den skulle mycket väl kunna återanvändas. Jag är inte helt säker på om den är original eller inte. Det man kan se är att den är uppsatt vid ett annat tillfälle än fassponten, eftersom andra spikar har används och spikraderna sitter även på olika höjd på de olika sidorna. Kortsidan är den sida som inte får solljus direkt på sig, den är även bättre skyddad mot regn och blåst än de övriga sidorna. Baksidan, till exempel, är mer utsatt och därför kan man anta att den sidan har blivit renoverad innan kortsidan.
På den andra kortsidan, där det inte fanns någon äldre panel bakom, stod det ju ett årtal på en timmerstock: 1934. Troligtvis har ägaren panelat om huset då, men frågan är om det är fasspontpanelen eller pärlspontpanelen som det gäller (eller kanske ingen?).
Huset verkar dock alltid ha varit färgsatt med faluröd färg. Timret är rödmålat och även pärlsponten och, som sagt, fassponten. Husen målades i ljus röd färg för att efterlikna Riddarhuset i Stockholm, vilket under lång tid var förebild för herrgårdarna, vilka i sin tur låg som föredömme för de mindre gårdarna. Så det känns inte aktuellt att byta färg på huset, om det alltid har varit målat i ljus faluröd färg så ska det förbli så.
Både fasspont och pärlspont började tillverkas runt 1850 men det verkar däremot ha blivit en vanlig ytterpanel först vid förra sekelskiftet. Jag tycker inte att det skulle göra så mycket om huset skulle få ett något "yngre" utseende. Oftast så har man ju ändå inte byggt i en enhetlig stil hela huset igenom, utan stilarna har blandats. Under åren kan det även tillkomma förändringar men dessa kan ändå vara värda att spara, så länge det blir harmoniskt.
Efter lite funderingar kom jag fram till, att eftersom det finns en möjlighet att pärlsponten är original, så ska jag försöka återanvända den så gott det går. Till de andra sidorna ska det därför beställas ny ohyvlad pärlspont i samma tjocklek och bredd som den tidigare. Detta gör att huset kommer få ett mer originellt utseende, den vanligaste paneltypen är ändå locklistpanel. Panelen kommer att se mer slät ut, vilket passar "herrgårdsstilen".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar